Periodisk fasta är en populär diet för att bland annat gå ned i vikt och bibehålla vikten. I en ny amerikansk studie ville forskare se vilken effekt metoden har för viktnedgång och blodtryck. 

– Vi har länge undrat om tiden när en person äter påverkar vikten, oavsett hur många kalorier en person äter, säger Nisa M. Maruthur, medicinforskare vid John Hopkins universitet i Baltimore som är huvudförfattare till studien. 

Forskare som tidigare har försökt undersöka det har inte kontrollerat antalet kalorier. Så det har varit svårt att fastställa om resultatet beror på förändring av tiden eller antalet kalorier, berättar Nisa N. Maruthur.

– I denna studie var det enda vi ändrade tiden när deltagarna åt.

Studien pågick tolv veckor

I studien åt alla deltagare exakt samma hälsosamma mat varje dag under tolv veckor. Men halva gruppen åt under en tidsbegränsad tid tidigt på dagen och den andra utspritt under dag. Analysen visade att personer i båda grupperna förlorade vikt och hade sänkt blodtryck – oavsett när de åt. 

– Vi trodde att de som åt tidsbegränsat skulle förlora mer i vikt. Men det hände inte. Båda grupperna förlorade ungefär lika mycket i vikt. Vi såg heller inga skillnader i blodtryck, säger Maruthur.

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet tycker att det är en intressant studie, trots att den är liten. 

– Det är en spännande och aktuell frågeställning eftersom det är så populärt med periodisk fasta. 

Blodfetter ökar av att äta sent

Ena halvan av gruppen åt en stor del av kalorierna på kvällen, men förlorade ändå inte mindre i vikt. Mai-Lis Hellenius poängterar att det ändå kan vara en risk att äta sent – för blodfetterna.   

– Om du äter samma sak som du äter på dagen på natten, då får du lite högre blodfetter. Det beror på att du omsätter dem inte direkt. Om du efter en kraftig måltid tar en rask promenad, då kan du halvera blodfetterna, förklarar Mai-Lis Hellènius.

En brist hon pekar på i studien är att deltagarna endast följde dieten i tolv veckor och hon tycker inte att man ska dra för stora växlar på en enskild, relativt liten studie eftersom livsstilsförändringar tar lång tid att genomföra. 

Men huvudförfattaren Nisa N. Maruthur förklararar att det är svårt att få testpersoner att delta längre än tolv veckor med denna typ av reglerat ätande på millimeternivå.

– Vi vet från tidigare viktminskningsstudier att deltagare når en höjdpunkt i viktminskning vid tre till sex månader, så vi tycker att tolv veckor ändå var tillräckligt länge för att kunna se en påverkan på vikten. 

Överviktsprevention bästa vapnet

Överviktsforskaren Erik Hemingsson vid GIH är inte förvånad över resultaten i studien. Han berättar att det inte finns så mycket forskning som stödjer hypotesen att tidsbegränsat intag av mat har effekt på viktnedgång. 

– När det gäller övervikt är prevention vårt bästa vapen eftersom övervikt är ett väldigt svårbehandlat tillstånd.

Han pekar på att övervikt framförallt beror på socioekonomiska faktorer och den stress som det medför med bland annat höga kortisolnivåer i kroppen, i kombination med vår moderna livsstil. Att laborera med sin vikt avråder han starkt ifrån. 

–  Om du är en person som håller på och jojo-bantar, det vill säga håller på och forcerar din vikt, då riskerar du att i det långa loppet bli av med viktig muskulatur och därmed få bestående negativa förändringar i din metabolism.

Erik Hemingsson slår ett slag för att leva hälsosamt som överviktig.

– Man kan äta bra, motionera, sova bra, stressa mindre, ha socialt kapital som är otroligt skyddande mot ohälsa. Man kan ha en viss övervikt men det behöver inte betyda så mycket hälsomässigt. 

Studien publicerades i American heart association.