Det var forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet som utvann dna från fågeln. På så vis kunde de förstå hur gammal den var och att det var just en berglärka av honart.

Tack vara permafrosten var fågeln väl bevarad.

Den upptäckta berglärkan är utdöd men föregångare till två underarter som lever i dag, en i Sibirien och en i Mongoliet.  

Denna upptäckt stödjer teorin om att landskapet i Sibiren ändrades från mammutstäpp till stäpp, tundra och taiga i slutet av den sista istiden. Detta eftersom de båda underarterna utvecklades vid samma tidpunkt som landskapet tros ha förändrats. 

Under permafrosten döljer sig fler forntida djur 

Utöver berglärkan har forskarteamet tillgång till bland annat en 50 000 år gammal grottlejonunge samt en delvis bevarad ullhårig mammut.  

“Dessa kvarlevor har stor betydelse för paleontologin då de möjliggör en bättre förståelse för klimatförändringars påverkan på arter, populationer och samhällen” skriver forskarna i studien. 

Love Dalén, som är forskningsledare vid Centrum för paleogenetik, säger att det från köttet på dessa djur växer bakterier som kan försvåra processen av att utvinna dna, en process som är lättare då de hittar tänder och ben.

Han berättar att fynden av tänder och ben ökar när permafrosten tinar. Men frysta djur som töar fram blir oftast uppätna inom någon dag eller två. Tillgången till dessa, så som berglärkan, kommer därför i princip endast från jakten på mammutelfenben och de tunnlar jägarna gräver.  

En jakt som däremot underlättas av att permafrosten tinar.

Forskarna hoppas nu kunna kartlägga hela arvsmassan hos den utdöda berglärkan och jämföra med fler underarter.

Läs hela studien här.

Se Vetenskapens värld om istidens bestar här.