Uppskattningen är den mest precisa som hittills gjorts. Den är också den första som är heltäckande. Alla grupper av organismer med cellkärna är med. Tidigare beräkningar har mest byggt på att få ett hyfsat grepp om insekterna eftersom dessa utgör en mycket stor andel av totalsumman.
Oftast har man undersökt ett begränsat område i någon av jordens tropiska regnskogar, samlat in alla insekter, räknat samman arterna och gjort ett antagande om hur stor utbredning de har. Sedan har man extrapolerat antalet över resten av jordens regnskogar.
Men resultaten har varierat dramatiskt ? den lägsta uppskattningen har varit 3 miljoner, den högsta 100 miljoner.
I den nya studien, som publiceras i Public Library of Science, har man använt sig av en helt annan metod som aldrig prövats tidigare.
Forskarna, som ingår i det globala vetenskapliga nätverket Census of Marine Life, visar först att antalet arter inom varje grupp i den taxonomiska hierarkin ? klass, ordning, familj, släkte ? följer ett bestämt och regelbundet mönster som har stora likheter med en pyramid.
7,77 miljoner djurarter
Det går med andra ord att beräkna antalet arter, bara man känner till antalet högre taxonomiska grupper.
För att få torrt på fötterna gjorde forskarna en uppskattning av grupper där de flesta existerande arter redan är kända och beskriva: däggdjur, fåglar och några till. Det visade sig att deras uppskattning låg mycket nära det verkliga antalet.
Metoden tycks alltså fungera, och forskarna har applicerat den på alla organismer med cellkärna. Här är resultatet:
7,77 miljoner arter av djur, varav drygt 5 miljoner är insekter.
298 000 arter av växter.
611 000 arter av svampar.
36 400 arter av protozoer (encelliga organismer med djurliknande beteende, exempelvis amöbor).
27 500 arter av chromister (brunalger och närbesläktade arter).
Nära sanningen?
Summan av detta blir 8,74 miljoner, varav 6,5 miljoner är landlevande och 2,2 miljoner finns i haven. Forskarna tror att detta är mycket nära sanningen, men för säkerhets skull har man angett en felmarginal på 1,3 miljoner åt ena eller andra hållet ? minst 7,4 miljoner, högst 10 miljoner.
Frågan är givetvis om detta stämmer. Många kommer troligen att ha invändningar, men många är också positiva.
– Man får väl se alla sådana här uppskattningar som ett steg på vägen, säger Per Ericson, forskningschef på Riksmuseet i Stockholm.
– Jag tror inte det här är sista ordet. Men resultatet ligger rätt nära vad jag själv har tippat. Det som är bra är att man ser bort från extrapoleringar och i stället bygger resultatet på en korrelation mellan taxonomiska enheter.
Hur många bakterier?
Han påpekar samtidigt att studien bara omfattar organismer med cellkärna. Organismer som saknar cellkärna, bakterier och arkéer, är i princip inte medräknade. Hos dem är artgränserna mer flytande och hur många arter som finns är tills vidare skrivet i stjärnorna. Det kan röra sig om så få som 10 000 eller många miljoner.
Mer intressant, och oroande, är kanske det faktum att bara en bråkdel av jordens arter ? 1,2 miljoner eller 14 procent ? är beskrivna. Med nuvarande takt kommer det, enligt studien, att ta 1 200 år innan samtliga har beskrivits.
– Nya metoder kommer att göra att det går något snabbare i framtiden, Men helt klart kommer det att ta mycket, mycket lång tid innan vi är klara. Och mycket kommer att gå förlorat utan att vi inte ens vet om det, säger Per Ericson.
Roland Johansson/TT