Redan efter årsskiftet, under det första kvartalet 2017, ska medicinska åldersbedömningar börja utföras i stor skala i Sverige efter en tid av uppehåll. Tidigare i veckan meddelade Statens medicinsk-etiska råd att de anser att de här åldersbedömningarna är etiskt godtagbara.

Men kritikerna menar att metoderna inte är tillräckligt utvärderade och att felmariginalen är för stor och att många asylsökande därför riskerar att få sin ålder felbedömd.

När regeringen i våras gav uppdraget till Rättsmedicinalverket, RMV, att genomföra åldersbedömningar på ensamkommande asylsökande, betonade de att de medicinska åldersbedömningarna ska ske på ett vetenskapligt sätt och med beprövade metoder.

Noel Cameron, professor i humanbiologi vid universitetet i Loughborough i Storbritannien, tycker att det är fel att kalla medicinska åldersbedömningar vetenskapliga.

– Här använder man ett biologiskt system för att bedöma kronologisk ålder och det är inte samma sak, säger han.

Mognar i olika hastighet

Noel Cameron samarbetade under många år med James Tanner, en av föregångarna inom forskningen kring människokroppens olika mognadsstadier. Tanner utformade mognadsskalorna som många använder för att bedöma ungefärlig ålder idag, som till exempel skelettmognad och pubertet. Även Noel Cameron själv har under många år forskat på om de här så kallade mognadsindikatorerna, alltså händelser i kroppen som går att observera, är samma hos alla och sker stegvis – till exempel skelettmognad och pubertet.

Han betonar att de inte med säkerhet kan knytas till någon kronologisk ålder.

– Människor växer och mognar i sin egen hastighet, som skiljer sig åt både mellan etniska folkgrupper och mellan olika individer i samma grupp, säger han. Dessutom kan mognadshastigheten påverkas av traumatiska händelser som krig och svält. Därför är det extra svårt att avgöra ålder på barn som söker asyl.

Metoderna har i många fall tagits fram för att bedöma tillväxt, särskilt hos barn med sjukdomar som riskerar att göra dem kortväxta. De har inte utformats för att på ett exakt sätt avgöra när någon föddes och har inte vetenskapligt prövats för sådan användning i tillräckligt stor skala.

Kritik mot tandmognadsbedömning

Noel Cameron får medhåll av Tim Cole, professor i medicinsk statistik vid University College London.

Tim Cole brukar kallas in som expertvittne när asylärenden provas i domstol i Storbritannien. Han tror att de två rättsfall han just nu är inblandad i på sikt kan leda till att tandmognadsbedömningar, som är en av de metoderna RMV har planerat att använda, inte kommer att användas för att avgöra ålder vid asylärenden i Storbritannien. Alltför många får inte full tandmognad vid arton års ålder, utan långt senare och samstämmigheten i bedömningar gjorda av olika läkare är för dålig, menar han.

– Du kan använda hur många olika mått på olika delar av kroppen som helst med det blir ändå inte tillräckligt tillförlitligt, säger han. Ingen metod är bättre än plus-minus tre år och det är alldeles för stor felmariginal.

Båda de brittiska forskarna menar att beslutsfattare i de länder som har svårt att hantera flyktingströmmen väljer att kalla medicinska åldersbedömningar för vetenskapliga för att det ger dem större vikt och flyttar fokus i debatten.

– Vetenskap betraktas som rakt och tydligt och ger inte utrymme för olika tolkningar, därför är det något vi strävar efter, vi väst. Och visst är medicinska åldersbedömningar en sorts vetenskap, menar Tim Cole, men inte i de här sammanhangen. De lämnar alldeles för mycket åt slumpen.

Åldersbedömning fungerar inom ungdomsfotboll

Men det finns också forskare som tycker att vissa typer av medicinska ålderbedömningar fyller sin funktion och är tillräckligt pålitliga.

Jiri Dvorak, chefsläkare på FIFA, utvecklade metoden att använda magnetkamera för att kontrollera skelettmognaden i handleden bland fotbollsspelare i ungdomsmästerskap. Orsaken var att stävja misstänkt fusk, men också att skydda yngre omogna spelare från skador under matcherna.

– Det är stor skillnad mellan pojkar i 15-16 årsåldern och vuxna och om de spelar tillsammans ökar skaderisken, därför behövde vi en metod för att utesluta stora, grova mogna spelare, säger han.

Dvorak började med att göra MR-undersökningar av unga schweiziska fotbollsspelares handleder, där han kände till deras exakta födelsedata. Utifrån bilderna och kunskapen om spelarnas ålder utformade han ett system, där han kopplade vissa mognadsgrader till särskilda åldersgrupper. Utifrån det här kunde åldern på spelare som skulle medverka i U17-turneringar bedömas. Under flera år testade han sin metod på fotbollsspelare från flera olika delar i världen.

Färre mogna spelare

FIFA har slagit fast att den här metoden ska användas vid världsmästerskapen för spelare under 17 år.  Där görs stickprovskontroller och resultaten har varit goda, enligt Dvorak. Antalet grova, välbyggda spelare som misstänks vara för gamla för U17 har minskat.

På kritiken att metoden har för hög felmarginal och att många riskerar att få en felaktig åldersbedömning, svarar han:

– Inom fotbollen spelar extremfallen egentligen ingen roll. Om någon 16- åring har fullt utmognat skelett bör denne ändå inte spela med ungdomsspelarna. Det viktiga för mig är inte att hitta en exakt ålder, utan att se till att de unga spelarna inte skadas. Om det innebär att någon råkar bedömas som äldre än de är, så må det vara så.

FIFA:s medicinska utskott har nu föreslagit att att formuleringen kring vilka som får spela U17 i framtiden ska vara att spelaren ska vara under 17 och att handleden inte får ha nått fullkomlig mognad.

Dvorak betonar att hans metod är skapad och provad på fotbollsspelare med ganska homogena fysiska förutsättningar, inte asylsökande med en helt annan bakgrund. Men han utesluter inte att den skulle kunna användas även där efter att studier i de befolkningsgrupperna gjorts.

– I så fall får man konstruera studier där man testar metoden på asylsökande. Då måste man ha kontrollgrupper som liknar de asylsökande som man också utför handledsbedömningar på. Det borde gå, men jag har inte gjort det. Jag kan dock bistå med råd och lärdomar utifrån mina studier av fotbollsspelare, om jag blir tillfrågad, säger han.

På måndag sänds ett längre reportage om svårigheten med medicinska åldersbedömningar i Vetenskapens Värld i SVT2 klockan 20.00.