En ny studie visar att risken för att bli sjuk i covid-19 genom små, luftburna droppar är väldigt liten. Det såg forskare genom att analysera små droppar från personer med coronaviruset. Bara en av 2000 luftburna droppar innehöll coronaviruset.
Genom att låta personer prata och hosta i en plastpåse, som de sedan vägde, såg de hur mycket droppar människor utsöndrar. De mätte även storleken på dropparna med ett laserverktyg.
— Det här är en kontroversiell fråga inom forskarvärlden. Vissa menar att smittan sprids genom aerosoler i luften, och andra menar att den inte gör det, säger Gaetano Sardina, ingenjör och ledare för projektet Covid-Droplets på Chalmers.
Klimatet påverkar smittspridning
Gaetano Sardinas projekt undersöker hur små och stora covid-19 droppar rör sig i olika atmosfärer.
Små droppar kallas aerosoler och stannar kvar i luften efter att någon pratat, hostat eller nyst. De kan hänga kvar i luften i flera timmar. Stora droppar sprids på samma sätt men faller snabbt på grund av sin tyngd.
— Mindre droppar innehåller färre virus eftersom de är mindre i storlek. Men problemet är att även stora droppar kan avdunsta och bli aerosoler. Då kommer de innehålla mer koncentrerade mängder av virus, säger Gaetano Sardina.
Även klimatet spelar roll, säger han.
— Vår forskning visar att stora droppas sprids 200 gånger mer i fuktig luft. Aerosoler å andra sidan sprids bättre när det är torrt. Därför är det svårt att ge rekommendationer utifrån detta när vi inte riktigt vet hur viruset sprids.
Det bekräftas av medicinsskriften The Lancet som skriver att det finns bevis för att smitta kan spridas på mer än två meters avstånd. Det amerikanska smittskyddsinstitutet har även infört striktare restriktioner kring att vistas i dåligt ventilerade miljöer.
90 år gammal virusforskning
Det saknas stöd för att coronaviruset är luftburet men även för att det inte är det.
— Senast förra veckan introducerades ju tuffare restriktioner med råd att avstå inomhusmiljöer såsom gym och restauranger, säger Gaetano Sardina.
Han säger att smittspridning kan påverkas av till exempel väderförhållanden och luftventilering. Och att det behövs mer forskning.
— Rekommendationerna om avstånd baseras på virusforskning från för 90 år sedan. Vi trodde ju att mässling främst spreds genom närkontakt fram till för 30 år sedan innan vi upptäckte att den var luftburen.
Studien är publicerad i Physics of Fluids.