Flera forskningsstudier har visat att sammansättningen av bakterier i våra tarmar kan påverka om vi blir tjocka eller smala. Men nu har amerikanska forskare för första gången visat att tarmbakterier från smala personer kan fungera som ett skydd mot fetma.

Det bör framöver bli lika självklart att tänka ”insidan ut” inte bara ”utsidan in” när nya dieter mot fetma utformas, enligt forskarna bakom studien.

Bakterier ger skydd

Forskarna tog tarmbakterier från mänskliga tvillingar där ena tvillingen är överviktig och den andra smal. Bakterierna tranplanterades sedan in i möss som behandlats så att de var bakteriefria. De möss som fick tarmbakterier från den överviktiga tvillingen lade på sig mer fett än de möss som fick bakterier från den smala personen.

– Det här berodde inte på olikheter i hur mycket mat de åt, utan det var något i mikroorganismerna som gjorde att den här egenskapen överfördes på mössen, säger forskaren Jeffrey Gordon.

”Tarmbakteriernas krig”

För att ta reda på hur bakterierna påverkade mössens ämnesomsättning iscensatte forskarna något som skulle kunna kallas ”Tarmbakteriernas krig”.   

Smala och överviktiga möss släpptes ihop under tio dagar. Eftersom möss ofta äter avföring överför de bakterier mellan varandra. Det visade sig då att de överviktiga möss som bott tillsammans med smala möss hade ”smittats” av de smala mössens ämnesomsättning och gått ner i vikt. De feta mössen påverkade däremot inte sina smala burkompisar.

Forskarna kunde koppla den förändrade ämnesomsättningen till vissa typer av bakterier i stammen Bacteroides, som är vanligare hos smala individer. Dessa bakterier tog sig in i de feta mössens tarmar där de hittade en egen nisch och påverkade mössen i en mer hälsosam riktning.

Däremot fanns det inga bakterier hos de feta mössen som på motsvarande sätt kunde invadera de smala mössens tarmar och göra så att de blev feta.

Dieten påverkar

Men det är inte så enkelt att man skulle kunna behandla fetma genom att transplantera tarmbakterier från smala personer till feta. När det gäller mössen fungerade överviktsskyddet bara om mössen åt vissa dieter. Det funkade när de åt sin vanliga mat och när de åt en människoliknande hälsodiet med mycket fibrer och lite fett.

Däremot fungerade inte bakterieskyddet alls när mössen fick mat som innehöll lite fibrer och mycket mättat fett.

Hyllar studien

Elisabeth Norin, docent i mikrobiell ekologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, tycker att den nya studien är mycket välgjord och utförd av de främsta forskarna på området:

– Jag blev jätteglad när jag såg denna studie. Kanske kan man delvis minska fetman hos personer som lider av ett sådant sjukdomstillstånd i framtiden, säger Elisabeth Norin, som själv forskar själv på avföringstransplantationer.

Kroppens största organ

I tarmarna lever en enorm mängd mikroorganismer som bryter ner maten och gör den mer tillgänglig för oss människor. Denna så kallade tarmflora är helt avgörande för vår ämnesomsättning.

Avföringstransplantationer är fortfarande ett relativt nytt forskningsområde och tarmfloraexperten Elisabeth Norin tycker att det är roligt och viktigt att man verkligen börjar inse betydelsen av tarmarnas rika bakteriesamling:

– Vi forskare som sysslar med det här brukar kalla tarmfloran för kroppens största organ. Det finns fler bakterier utmed våra tarmväggar än vad det finns celler i hela kroppen. Man uppskattar att det finns ungefär 100 miljarder bakterier per milliliter i tarmen fördelade på minst 1000 olika arter.

Bota diarré med bajsbyte

Elisabeth Norin leder en forskningsgrupp vid Karolinska institutet där tarmfloran överförs direkt från friska till sjuka personer:

– Vi håller på med studie där vi ger bakterier från avföring till patienter som har diarréer – och i de flesta fall blir dessa patienter friska, säger Elisabeth Norin.

Studien ”Gut Microbiota from Twins Discordant for Obesity Modulate Metabolism in Mice” publiceras i tidskriften Science.