Boxande räkan kan bli användbar inom robotforskning

Uppdaterad
Publicerad

Den aggressiva mantisräkan är känd för sina snabba och kraftiga boxningsslag som den golvar sitt byte med. Nu har en grupp teknikforskare tagit reda på hur slagen blir så snabba och kraftfulla.

– Även om de flesta robotteknologier kommer ur rent ingenjörsmässigt tänkande, så är det inte ovanligt att man ser lösningar i naturen, säger Christian Smith, robotforskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

De snabbaste slagen i djurriket kommer sig inte av starka muskler, enligt en ny studie. I stället har mantisräkan en elastisk sadelformad del i sina leder som gör så att klon blir som en slangbella ungefär.  

När kräftdjuret böjer på leden samlas en massa kraft och när den sen slår frigörs kraften på samma sätt som om du dragit ut en slangbella och sedan släpper.

Finurligt uppbyggd

Forskarna såg att den sadelformade delen var finurligt uppbyggd. Den består av två delar, den översta delen trycks ihop och lagrar kraft när leden böjs. Den understa delen stödjer upp så att sadeln inte går sönder när den översta delen fylls med så mycket energi.

Själva sadelformen är också viktig. För när forskarna testade att ändra formen, visade det sig att den inte kunde lagra alls så mycket energi.

Robot med ben

Den här kunskapen kan till exempel tillämpas inom robotiken, eftersom små men mycket energilagrande källor är eftertraktade. Den kan göras mindre än en fjäder men lagra mycket mer energi.

– Man kan tänka sig robottillämpningar där man behöver hög effekt under korta tider, då kan en sadelfjäder vara ett sätt att komma undan med mindre motorer. Ett exempel skulle kunna vara en robot med ben, som behöver större krafter just vid avstampet när den går eller springer, säger Christian Smith.

Studien publicerades i iScience, Cell press.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.