För 3 700 år sedan inleds den tidsperiod som kallas bronsåldern i Skandinavien. Den har fått sitt namn efter den metall som skulle förändra livet för människor i en stor del av världen.

Bronset är en blandning av koppar och tenn. Det användes i vapen, arbetsredskap och smycken och startade en världsomspännande handel med många inblandade parter. 

– Metallerna gör att hela Eurasien blir en smältdegel, från Kina till Irland, från Skandinavien till Medelhavet, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

Johan Ling är också professor i arkeologi i Göteborg. Han har låtit analysera svenska bronsföremål, och det visade sig att kopparn hämtades från Alperna, Cypern och Spanien under olika faser av bronsåldern. Tenngruvorna fanns framför allt på de brittiska öarna.

Varvsindustri på västkusten

Tanum på västkusten var ett av naven i den här handeln. Forskarna tror att en stor del av de båtar som transporterade rikedomarna till Skandinavien byggdes här.

– Vi tror att den här regionen producerade båtar för hela Sydskandinavien, säger Johan Ling, som forskar om västkustens tidigaste varvsindustri.

Johan Ling menar att tillgången på virke var avgörande för båtbyggandet längs den svenska västkusten. På Jylland i Danmark, som var hemvist för de rikaste kungarna i hela Norden, var all skog nedhuggen sedan sekler tillbaka.

Lastade ett ton

Han tror att bronsålderns skandinaver använde sig av en sorts kanoter med en besättning på 20-25 personer. Det är den sortens fartyg som finns avbildade på hällristningarna från den här tiden, och de kan ha tagit en last på omkring ett ton. Se mer om detta i klippet ovan.

– Det har gjorts experiment med rekonstruktioner av sådana här båtar, och de har visat sig vara oerhört sjödugliga. Du kan paddla tio mil om dagen. Teoretiskt kan du fara till brittiska öarna eller norra Spanien om du vill.

Det var bara de allra rikaste nordborna som kunde satsa överskottet från jordbruket i båtar och besättningar. För den som vågade chansa på en handelsexpedition kunde vinsten bli enorm.

– Skulle du lyckas ta dig hem från brittiska öarna med två skepp, då har du brons som skulle kunna försörja hela Sydskandinavien i ett år, säger Johan Ling.

– Samhällena drivs av det här bronset, man är galen i det här, de rika ska ha det i sköldar, de ska ha det i ornamentik, i bältesplattor, i smycken…

Dyrbara tyger

Och bronset var inte den enda lyxprodukten som skeppades in. Ylletyg var en nymodighet för bronsåldersmänniskorna, och lika dyrbart som metaller.

En enkel mantel kunde ta upp till fyra månader att tillverka.

– En sådan här större textil skulle motsvara värdet av hundra bronssvärd, säger Sophie Bergerbrant, arkeolog vid Göteborgs universitet.

Precis som bronset så köptes tygerna in i stora partier från Centraleuropa. Även här handlar det om långväga transporter från södra Tyskland eller Italien.

Betala med slavar

Allt som allt skeppades enorma rikedomar in till Norden under bronsåldern. Men frågan är: vad hade skandinaverna att erbjuda i stället?

Ett klassiskt svar på den frågan har varit bärnsten – vackert skimrande klumpar av fossiliserad kåda som kunde plockas längs stränderna i Danmark och Skåne. Det har gjorts fynd av bärnsten från Östersjön ända nere i medelhavsområdet, men allt fler forskare börjar ifrågasätta om det verkligen kan ha räckt för att betala för rikedomarna.

– Jag tror att handel med slavar kan ha varit en viktig del i det här utbytet mot koppar och tenn. Antagligen förslavade man människor på vägen genom Europa, ungefär som vikingarna gjorde, säger Johan Ling.

Aktiva kvinnor

Fram växer bilden av en stor handelsorganisation med många inblandade. Och där maktelitens kvinnor förmodligen spelade en viktig roll, eftersom de ofta var ingifta från betydelsefulla utländska familjer.

Undersökningar av kvinnoskelett från Danmark har visat att det var människor som hade rest långväga i sina liv. Det var kvinnorna som hittade nere på kontinenten, och som visste var farorna fanns.

– Jag tror att kvinnorna har haft en mycket mer aktiv roll än vad vi har velat ge dem, säger Sophie Bergerbrant.

Krigare

Under den här tiden uppstår också en annan nymodighet i samhället. För första gången dyker det upp professionella krigare, människor som hade våldet som yrke – och inte behövde delta i jordbruket.

– De som är ombord på skeppen är en fusion mellan krigare, handelsmän och sjöfarare. I princip skulle varje gård ställa upp med en sjökrigare, säger Johan Ling.

Det här är ett system som pekar fram emot vad som skulle komma ett par tusen år senare i Norden:

– Ju mer vi lär oss om bronsåldern, ju tydligare blir det att det var ett avancerat samhälle. I princip är det vikingasamhället som grundläggs här, säger Kristian Kristiansen.

Se mer om Nordens tidiga historia i De första svenskarna, kl 21.00 på onsdag i SVT1 eller på SVT play.