Vi har tidigare rapporterat om skandalen där dricksvatten i flera kommuner förorenades av den giftiga kemikalien PFOS, vars källa troligen är brandskum från en militäranläggning. Regeringen föreslog då ett antal åtgärder för att skärpa kontrollen av fluorerade ämnen – och på lång sikt minska användningen.
I en ny rapport, som är en del av åtgärdsprogrammet, varnar nu Kemikalieinspektionen för att informationen är för dålig kring hur högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, används.
– På grund av de system vi har, och på grund av att de här ämnena är väldigt potenta och används i låga koncentrationer, så finns inget krav på industrin att informera. Vi vet för lite i dag, säger Jenny Ivarsson, en av utredarna bakom rapporten.
Vissa är giftiga
Kemikalieinspektionen har i sin kartläggning kommit fram till att fler än 3.000 kommersiella högfluorerade ämnen används runt om i världen.
– Alla dessa ämnen, i sig själva eller omvandlade, är extremt långlivade i miljön. Det betyder att de inte bryts ner. Det vi släpper ut blir kvar där, säger Jenny Ivarsson.
– Det finns också de som anrikas och ansamlas i olika organismer, och även vissa som är giftiga.
”Vi har inte tillräcklig koll”
För över hälften av de 3.000 ämnen som identifierats av Kemikalieinspektionen saknas information om vad de används till.
– Det gör det väldigt svårt för oss om vi behöver vidta åtgärder, för vi har inte tillräcklig koll. Eftersom de används i låga volymer så behöver ämnena i sig inte rapporteras i EU och Sverige, men sen har vi den stora varuimporten. Vi förbrukar ju mycket av de här varorna, till exempel textilier – vad som är problemet är ju att vi inte har kontroll på vad vi använder i samhället.
– De här ämnena har så många olika användningsområden. Det finns många potentiella källor för förgiftning av miljön.
”Brandskum ger direktutsläpp”
Man vet att de högfluorerade kemikalierna är vanligt förekommande i brandskum. Siffror som SVT tidigare tagit fram med hjälp av räddningstjänsternas incidentrapporter visar att användningen av brandsläckningsskum nästan fördubblats på 17 år: Från 26.673 liter 1998 till 48.283 liter förra året.
Jenny Ivarsson, utredare på Kemikalieinspektionen, menar att just den utsträckta användningen i brandskum är allvarlig.
– I det här läget ser vi att just brandskum är det användningsområde som är mest problematiskt. Det är allvarligt därför att det ger ett direktutsläpp och en direktexponering för miljön.
Populära ämnen
Högfluorerade ämnen är vatten-, fett-, och smutsavvisande, vilket gör dem eftertraktade inom många användningsområden. Förutom i brandskum har de också påträffats i dricksvatten som förorenats.
Kemikalieinspektionens granskning visar dessutom att det finns okända fluorkemikalier i livsmedelsförpackningar, papper, textilier och möbler.
– Vi har även hittat användningsområden som är mindre undersökta – som kosmetika, smutsavstötande medel för Iphones och tandlagningsmedel, säger Jenny Ivarsson.
Vill driva frågan på EU-nivå
Rapporten överlämnades i dag till Miljö- och energidepartementet. Kemikalieinspektionen utreder nu om rapporteringskraven inom industrin ska utökas, då man menar att det behövs mer information.
– Vi ska ta fram ett nationellt åtgärdsprogram och det här är en första delrapport. Nu ska vi även utreda behovet av regler och andra åtgärder, och vi har börjat med att titta på brandskum.
– Vi tänker även driva det här på EU-nivå, vi tänker verka för att en EU-strategi tas fram för högfluorerade ämnen, säger Jenny Ivarsson.
Här kan du läsa hela SVT Nyheters granskning av miljögifterna i Sverige
Vad är högfluorerade ämnen?
* Högfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlingsbegrepp som innefattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.
* Högfluorerade ämnen kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin.
* De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter.
* Högfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna av vissa av dem ökar i bland annat Arktis. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen.
Källa: Kemikalieinspektionen
Hotet mot dricksvattnet
Livsmedelsverket har kallat fluorerade ämnen det största hotet mot dricksvattnet. Flera kommuner har fått dricksvattnet utslaget av brandskum från i huvudsak brandövningar på flygplatser.
Vattenverk har fått stängas. Fluorämnen finns även i låga halter i kommunala vattentäkter som försörjer tre miljoner svenskar. Hur många platser som förorenats är okänt, men det kan handla om hundratals.
Fluorämnena bryts inte ner utan blir kvar i miljön för evigt. De lagras i kroppen och det finns misstankar om att de ger cancer och skador på bland annat sköldkörteln, levern och immunförsvaret.