Forskarnas upptäckt har lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.
– Jag tror att det vi upptäckte är en fundamental del av fysiologin. I princip alla celler i kroppen har en konstant tillförsel av syre. Vi hittade en av de viktigaste mekanismerna som tillåter kroppen att göra detta, säger pristagaren Gregg L. Semenza till SVT.
Syrets betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter syretillgänglighet förblev länge okänt. Forskarna har visat hur mängden av proteinet HIF-1a ökar när syrenivån är låg och bryts ned när syrenivån ökar.
Del av forskning på bloddopning
Centralt för upptäckten är forskning på hormonet erytropoietin, epo. Epo är ett ämne som ökar bildningen av röda blodkroppar och därmed syreupptagningsförmågan.
Ämnet finns med på dopinglistan från World Antidoping Agency och epo-dopning är en av de vanligaste formerna av bloddoping inom uthållighetsidrotter.
Två konkurrerande pristagare
Både Semenza och Ratcliffs forskargrupper studerade epo och upptäckte att genen var aktiv i olika vävnader, inte bara i de celler i njuren där epo normalt tillverkats.
– Framförallt Racliff och Semenza har arbetat parallellt och säkert varit stenhårda konkurrenter, och träffats på möten och så. Men upptäckterna är överlappande och det är svårt att säga vem som på timmen var först, säger Jesper Haeggström, vice ordförande i Nobelförsamlingen.
”Jag låg och sov”
SVT fick tag på pristagaren Gregg L. Semenza kort efter att han fått reda på det.
– Jag fick reda på det för en timme sedan. Jag låg och sov i sängen, nu har folk börjat ringa, säger Gregg L. Semenza när SVT når honom i hans hem i USA.
”Otroligt viktigt”
Olle Kämpe, professor i endokrinologi, kommenterade priset till SVT.
– Det verkar vara ett pris som ingen trodde skulle komma, men det är otroligt viktigt för normal fysiologi, säger Olle Kämpe.
I morgon avslöjas årets Nobelpristagare i fysik och därefter står Nobelpriset i kemi på tur på onsdag. Se hela schemat här.
Se tillkännagivandena här på SVT Play där forskare och experter diskuterar priset.
NOBELPRISET I MEDICIN
Femtio professorer i Karolinska Institutets Nobelförsamling väljer varje år ut den eller de forskare som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin inklusive prissumman på nio miljoner kronor.
För årets pris har rekordmånga 633 nomineringar kommit in. Oftast brukar det vara runt 300 nomineringar.
En grundläggande regel är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris.
Det finns ingen transparens när det gäller urvalsprocessen till Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset. Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig.
Källa: Karolinska Institutet
