1912 dog en två år gammal flicka i mässlingen. Hennes lunga bevarades och konserverades i formalin och har sen dess förvarats i det gamla sjukhuset Charités samlingar i Berlin.
Räkna bak i tiden
Nu har tyska forskare analyserat lungan och identifierat mässlingsviruset som tog flickans liv för över hundra år sedan. Virusets gener kartlades och forskarna kunde då räkna ut virusets evolution bakåt i tiden. De fann att mässlingsviruset etablerades bland människor 500 före vår tideräkning.
Babylon och Ur
Mässlingen blev alltså en mänsklig sjukdom samtidigt som de första storstäderna uppstod i Mesopotamien i nuvarande Irak. Uppåt 250 000 människor bodde i städer som Babylon och Ur. Så många människor hade aldrig tidigare bott tillsammans och det urbana livet fick kulturen att blomstra och det utvecklades en avancerad matematik och astronomi.
Nu verkar det som om det urbana livet också gjorde att mässlingen fick fäste hos människor.
Immunitet stoppar sjukdomen
Om en liten grupp smittas hinner alla i gruppen bli immuna, och då stoppas sjukdomen. För att sjukdomen ska fortsätta spridas krävs hela tiden ett inflöde av icke-immuna personer, till exempel att det föds tillräckligt många nya barn eller att inflyttningen är stor.
– När invånartalet är under 250 000 blåser mässlingen igenom befolkningen, och först när befolkningen ökar kan den få fäste och fortsätta spridas. Det första mässlingsutbrottet i babylontrakten måste ha varit en slakt, det är en mycket dödlig sjukdom, säger Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Kommer från kor
Mässlingsviruset härstammar från ett rinderpest-virus som finns hos klövdjur, alltså kor. Mässlingen är en zoonotisk sjukdom på samma sätt som covid-19 som härstammar från fladdermöss och influensa som kommer från fåglar eller grisar.
Länge har forskare antagit att mässlingen gjorde sitt intåg hos människor när vi domesticerade korna, för ungefär 10 000 år sedan.
– Man hade säkert små utbrott redan då, men eftersom man var så få så spred den sig aldrig, säger Björn Olsen.
Molekylär klocka
De tyska forskarna tog ut mässlingsviruset arvsmassa från den tvååriga flickans lunga som dog för över hundra år sedan och jämförde det med ett mer nutida mässlingsvirus. Då kunde de se hur viruset hade utvecklats över tid, och räkna ut har snabbt viruset muterade, skriver forskarna i en studie i veckans Science.
– Då fick forskarna en molekylär klocka och kunde räkna bakåt i tiden och komma till den tidpunkt då mässlingsviruset separerades från dåtidens rinderpest hos klövdjur. Det här är en urspännande studie, och väldigt väl genomförd, säger Björn Olsen.
Det här är mässlingen
Mässlingen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns och orsakas av ett virus.
Mellan åren 1861 och 1890 avled nära 33 000 svenskar i mässlingen.
År 1971 infördes vaccination av barn mot mässling i Sverige, men vaccinationstäckningen var låg och mässling var vanligt förekommande under första delen av 1970-talet. År 1981 rapporterades 3 540 fall i Sverige. Efter införandet av allmän vaccination med två doser av MPR-vaccin 1982 ökade andelen vaccinerade och den inhemska smittan stoppades i slutet av 1980-talet.
Mellan 2000 och 2017 beräknas 21 miljoner liv i världen ha räddats av mässlingsvaccin; under samma period minskade antalet dödsfall från 545 000 till 110 000.
Sjukdomen kan ibland (ungefär 1/1 000) leda till allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut men kvarstående hjärnskador och dödsfall förekommer.
I mycket sällsynta fall, enligt WHO 1-10 / 100 000 fall, uppkommer en sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Den uppstår i medeltal sju till tio år efter mässlingssjukdomen, då man progressivt tappar hjärnfunktioner och dör.
Källa: NE, Folkhälsomyndigheten