Människans urhem är Afrika, det ärhärifrån vi alla härstammar. Men när vår art började framträdafanns det andra, äldre människoarter kvar i Afrika.

Blev en del av oss

Ny forskning gerallt fler bevis för att vi hade kontakt med dessa andra arter, våraforntida släktningar. Vi skilde oss inte från dem. De blev iställeten del av oss.

– Det vi vet är att de parade sig med varandra. Vikan se i våra egna gener och se beviset för denna blandning, sägerantropologen John Hawks.

 Människans stamträd är 2 ½ miljoner årgammalt. Före det var vi mer apa än människa. Sedan dess har detvuxit ut otaliga grenar, kvistar och skott som gett upphov tillolika arter med märkliga namn.

Arkeologerna klassar alla dessa somförmänniskor.

Olika grupper haft kontakt

Vi har utgått ifrån att vialla har samma geografiska ursprung.

Enligt våra gener och skeletthärstammar vi från en viss region i Etiopien i Östafrika för 200 000 år sedan, varifrån vi spred oss över Afrika, och sedan vidareut i världen.

Så låter teorin, men är det riktigt sant?

Forskarnabörjar nu se allt fler tecken på att det var mer komplicerat än så,med många olika grupper som haft kontakt på något vis.

Kansketräffades de, parade sig och delade gener.

Det är så antropologenJohn Hawks tror att det gick till. Han menar att det fanns socialanätverk över hela kontinenten. Allt som krävdes var att varje grupputvidgades och mötte nästa, för att kontakter skulle uppstå överenorma avstånd.

Y-kromosom från farfars farfar

Berättelsen om ossblev nyligen än mer spännande tack vara släktforskaren JacquelineJohnson från Houston, USA. Hon har fascinerats av sin farfarsfarfar Albert Perry. Vid folkräkningen 1870 finns han upptagen somfrigiven slav i South Carolina:

– Det var frustrerande att man intekunde få veta något om honom tidigare. Jag ville reda på vem AlbertPerry var.

Jacqueline Johnson hittade inga uppgifter om honom fråntiden före 1870, och övertalade då en manlig kusin att lämna ettprov med Y-kromosomer.

Provet undersöktes och det visade sig då attkromosomen var mycket ovanlig. Den fick till och med ett eget namn:A-0-0.

Ledde till en by i Kamerun

Genetikerna granskade tusentalsandra provresultat som arkiverats, men hittade ingenting liknandeförrän de började söka mycket längre bort. Spåren ledde dem till enby i Kamerun där man redan 2001 gjort ett projekt där man samlat inDNA.

När proverna så nu granskades på nytt 2012 fann man elva mänmed kromosomen A-0-0.  Ingen vet vilka de är, eftersom proverna är anonyma.Men de är de enda människorna i världen som man vet har sammaY-kromosom som Jacqueline Johnssons farfars farfar Albert Perry.

Han måste alltså ha bott i den här afrikanska byn innan han togssom slav och fördes till Amerika. Med sig hade han Y-kromosomenA-0-0.

Kromosom från innan den moderna människans uppkom

Detanmärkningsvärda med kromosomen är dess ålder. Genom att räknaantalet mutationer har man uppskattat att den är 330 000 år gammal.

Det innebär att den ingick i den moderna människans genpool långtinnan den moderna människan anses ha uppkommit för omkring 200 000år sedan.

– Det här provet var äldre än något som forskningen setti en manlig kromosom. Det gjorde att människan mycket äldre än vadforskningen kunde visa, menar Bennett Greenspan, släktforskare.

Forskarnas teori är att det kan vara så att vi ärvde dennaY-kromosom från en annan människoart. För trots att vi i dag är deenda människorna på jorden, har det inte alltid varit så.

DNA frånen art till en annan

I tiotusentals år var Afrikas skogar hemvistför både moderna människor och förmänniskor. Man har antagit attkontakten mellan dem var liten, om någon alls.

Men tänk om det ärett felaktigt antagande. Tänk om DNA gått från en människoart tillen annan?

Även om de moderna människorna tillhörde en egen, klartavgränsad art tycks de ha parat sig med andra, äldre människoarteroch tagit upp delar av deras DNA.

– Under de senaste hundra årenhar det varit väldigt bekvämt att tro att människan uppkom på ettväldigt enkelt sätt. Men nu vet vi från studier av DNA att det pågåttkorsbefruktning mellan olika former av människor. Något som har pågått underväldigt lång tid, vilket gör oss mycket mer lika resten av naturen,säger Mike Hammer, evolutionsbiolog.

Människan historia håller påatt skrivas om. Vårt ursprung framstod tidigare som klart ochentydigt men nu verkar det som om vårt förflutna är mycket rörigareän vi tror. Och kanske också mer fascinerande.

Se Vetenskapensvärld i kväll, kl 20.00 i SVT2, den första delen av tre programsom handlar om mänsklighetens rötter.