I det mångtusenåriga stenbrottet vid Nilens strand togs sandsten till i stort sett alla de storslagna templen i södra Egypten. Flera berömda egyptologer har varit här – men platsen ansågs tidigare ointressant för arkeologer. Förra året gjorde den svenska arkeologen Maria Nilsson och hennes forskarteam tre upptäckter här som blev världsnyheter. Bland annat fann man grunderna till ett 3.500 år gammalt tempel, byggt under den kvinnliga faraon Hatshepsut.
Inskriptioner ledtråd
Som första TV-team någonsin fick SVT möjlighet att följa forskarna ett par dagar i deras ovanliga forskarliv. Under vinterhalvåret bor forskarteamet på en segelbåt på Nilen.
Maria och hennes sambo och forskarkollega John Ward visar oss inskriptionerna på den klippa de fick syn på när de först kom hit för nio år sedan.
– Det var den här platsen som förändrade våra liv. Vi stod här och båda fick ett jätteleende på läpparna och började hoppa upp och ned. Vi förstod direkt att den här platsen betydde mer än vad de egyptologer som varit här tidigare hade trott.
Doktoravhandling
Då, för nio år sen var Maria nyutexaminerad arkeolog och hade kommit till Egypten för att skriva på sin doktorsavhandling om symbolerna i en faraonisk drottningkrona. John Ward hjälpte henne att arrangera resan med båt längs Nilen.
Gebel Silsila ingick inte i resplanen, men de utmejslade detaljerna i stenbrottsmärkena som fanns inristade på stenbrottets väggar övertygade dem båda om att inskriptionerna hade mer att berätta.
Unik inblick
Under de nio år som forskarna arbetat i Gebel Silsila har de fått en unik inblick i stenbrottsarbetarnas vardag för två tusen år sedan. I forskningen på har ett helt språk vaknat till liv. Stenbrottsarbetarna använde tecken som kunde läsas av fler än dåtidens präster som behärskade hieroglyfer.
– Tidigare forskare har varit mer intresserade av dåtidens härskare, men vi vill veta mer om vardagen under den tid då tusentals människor levde här, säger John Ward.
Både han och Maria är övertygade om att stenbrottet bär på fler hemligheter.
Inte Indiana Jones
Det finns planer på en tv-serie om Maria Nilsson och John Wards forskarliv. Maria Nilsson säger att hon hoppas kunna avliva Indiana Jones- myten om att arkeologi bara handlar om att gå in i en grotta och hitta en skatt
– Det ligger mycket och hårt arbete bakom upptäckterna. Men vi älskar varje sekund, säger hon.
Se ett längre reportage om utgrävningarna i Gebel Silsila i Vetenskapens värld SVT2 måndag kväll 15/2 20:00! Eller på SVT Play från och med måndag kväll.
Fakta: tre fynd som blivit världsnyheter
- Teorin att Gebel Silsila inte enbart var en arbetsplats utan också en plats för gudadyrkan styrktes när man för snart ett år sen fann grunderna av ett tempel här, Fyndet fick genomslag i medier världen över och anses särskilt intressant eftersom det 3.500 år gamla templet är byggt i kalksten. Efter denna period förändrades arkitekturen och templen byggdes i sandsten, just den sten som bryts i Gebel Silsila.
- Forskarteamet som har också upptäckt en familj skulpterad i sten från den 18 dynastin under den kvinnliga faraon Hatshepsut. Familjen blickar ut från Nilen inifrån en ”falsk grav”, en kenotaf. Kenotafen innehåller inte något lik, men byggdes som en sorts hållplats för själarna att vila på, eftersom dåtidens människor föreställde sig att själen befann sig på ständig resa.
- En 2.500 år gammal stele, en runstensliknande sten med inskriptioner av den fornegyptiske guden Amun- Re och visdomsguden Thot. Stelen kan ha rests som ett tack från stenbrottets arbetare för att de inte skadats i sitt riskfyllda arbete.