På väg mot 4 graders uppvärming och vidare...
Dagens klimatlöften leder till en uppvärmning på 3,5-4 grader till slutet av seklet och det är de fattiga och utsatta som kommer att drabbas hårdast.
Ansedda Potsdam institute har på bankens uppdrag försökt analysera vad en 4-gradig uppvärmning innebär. Den oroande slutsatsen är att det inte går att säga idag. Osäkerheterna är för stora. Rapporten säger ändå att det skulle innebära värmeböljor, torka och översvämningar som vi aldrig sett tidigare. Katastrofscenario menar forskare.
Om länderna uppfyller sina klimatlöften kommer uppvärmningen ändå bli över 3 grader till 2100. Sannolikheten för att det blir 4 grader bedöms vara 20%. Om länderna inte minskar utsläppen i den takt man lovat, kan det bli 4 grader varmare redan om 50 år. Då stannar inte uppvärmningen där, inom några hundra år kan det ha blivit mer än 6 grader varmare, med flera meters havsnivåhöjning som följd av smältande isar.
Bryr sig Världsbanken om klimatet? Banken har tidigare anklagats för att vara en fossilkramare och en stor långivare till kolkraftverk, men nu börjat svänga och lånar nu ut tiotals miljarder till klimatanpassning.
Europa blir rekordvarmt
Temperaturen i Europa fortsätter att stiga i takt med utsläppen och kan i slutet av seklet ha stigit med 2.5-4 grader. Under det senaste decenniet (2002-2011), som var det varmaste någonsin, har genomsnittstemperaturen över land i Europa stigit med 1,3 grader jämfört med snittet mellan 1961-1990. Det är mer än det globala snittet på 0,8 grader.
EEA konstaterar att förändringarna redan är här. Nederbörden i södra Europa har minskat, medan det blivit regnigare i norr. Värmeböljor har blivit inte bara blivit vanligare utan pågår också längre. De har orsakat tiotusentals dödsfall senaste decenniet. Floderna har torkat ut oftare. Glaciärerna i alperna har krympt med 2/3 sedan 1850. Avsmältningen av isen på Grönland har fördubblats sedan 90-talet, och isen över Arktis är rekordliten sommartid. Det är trender som kommer att förvärras enligt EEA.
Klimatskador blir också allt dyrare. Kostnaderna för stormar, värmeböljor och torka i Europa har ökat som en följd av ett mer extremt klimat, enligt rapporten. På 80-talet var kostnaden 9 miljarder euro, medan kostnaderna under det sista årtiondet stigit till 13 mdr euro. Större befolkning, ökad standard och mer verksamhet i riskområden pekas ut som orsaker. EEA spår att kostnaderna kommer att öka ytterligare om inte Europas städer anpassar sig bättre.
Klimatgapet ökar
Gapet blir allt större mellan ländernas klimatlöften och målet att världens medeltemperatur inte ska stiga mer än två grader. Det konstaterar FN:s miljöprogram UNEP. Världens länder gör inte tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna, och det går allt fortare åt fel håll. Världen är på väg mot 3-5 graders uppvärmning enligt rapporten.
För att uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader ska de samlade utsläppen i världen ha vänt till år 2020 och inte vara större än 44 miljarder ton koldioxid per år. Men utsläppen fortsätter att öka och ser istället ut att landa på 58Gton/år. Gapet har ökat 2 miljarder ton bara från förra året. Redan idag ligger utsläppen på 50 Gton/år, alltså över vad som krävs för 2-gradersmålet.
Det är framför allt i utvecklingsländerna, Kina, Indien och mellanöstern som utsläppen ökar fortast. Sedan 2000 har CO2-utsläppen ökat med 20%. Trots ökningen bedömer UNEP att det fortfarande går att nå 2-gradersmålet, men att det kräver snabba åtgärder.
World Resources institute varnar:
1200 kolkraftverk på väg
Kol fortsätter att vara förstahandsvalet för ny energi. WRI:s kartläggning visar att det planeras ytterligare 1200 kolkraftverk i världen, de allra flesta (3/4) i Kina (363 st) och Indien (455). I Kina har utbyggnadstakten bromsat något efter en massiv utbyggnad det senaste decenniet. Statligt ägda energibolag ligger bakom projekten i många länder.
Totalt är det 483 bolag i 59 länder som planerar ny kolkraft. Men alla verk kommer kanske inte att byggas, begränsningar i Kina och USA kan stoppa en del projekt Sammanlagt planeras 1400 GW ny kolkraft vilket motsvarar Kinas CO2-utsläpp.
Indonesien och Australien är de största kolexportörerna, den senare planerar att trefaldiga exporten. Forskarna säger att utvecklingen inte bara är osäker utan direkt farlig.
2/3 av fossila reserver måste stanna under jord.
Rapporten World Energy Outlook innehåller häpnadsväckande fakta om fossilberoendet.
IEA konstaterar att 2/3 av alla kända reserver av kol, gas och olja måste stanna kvar under jord för 2-gradersmålet ska nås. Samtidigt bedöms världen energibehov öka med mer än en tredjedel till 2035. Den största delen av ökningen (60%) kommer att ske i Kina och Indien, huvudsakligen med hjälp av kol. De rika OECD-länderna kommer att ha ungefär samma energibehov om 20 år enligt IEA.
Kol har svarat för knappt hälften av den ökande energiproduktionen det senaste decenniet. Kol ökar mer än förnybart.
USA kommer inom bara 8 år vara världens största oljeproducent, större än Saudiarabien. Djuphavsborrning och ”frackning” ökar produktionen. Men det är ffa den ökade produktionen i Irak som kommer att förse det växande behovet i Asien.
Statliga stöd till fossil energi ökade förra året med 30% och uppgick 2011 till ofattbara 3500 miljarder, sex gånger mer än stöd till förnybar energi. Stöd finns ffa i Afrika och mellanöstern, men även i USA och Europa.
Fyra femtedelar av ”tillåtna” utsläpp har redan byggts in i befintliga kraftverk, fabriker och byggnader. Redan 2017, alltså bara om 5 år, passeras en kritisk punkt. Då har infrastrukturen en fossil energiförbrukning som ger en ökning av temperaturen med två grader.
Om vi snabbt inför energibesparingar så vinner världen fem år, tidgränsen skjuts fram till 2022. Beräkningarna visar alltså att det är bråttom att lämna fossilsamhället om klimatmålen ska klaras. IEA konstaterar att det blir allt svårare att klara två-gradersmålet, även om det fortfarande är tekniskt möjligt. Energiförbrukningen pekar istället på 3.6 grader.
CO2 når rekordnivåer
Halterna av klimatgaser i atmosfären fortsätter att öka och har aldrig varit så höga i modern tid. Koldioxidhalterna ligger nu 140% över den förindustriella nivån. (391ppm mot 280 ppm). Halterna ökar stadigt med ca. 2 miljondelar per år (ppm). Även halterna av de andra klimatgaserna metan och kvävedioxid ökar.
Sedan den industriella revolutionen har människan släppt ut omkring 375 miljarder ton kol. Hälften finns kvar i atmosfären, medan den andra halvan har sugits upp av haven och skogarna. Hittills har den ”sänkan” ökat i takt med utsläppen, men oro finns att jorden inte längre kommer att fortsätta ta upp CO2 i samma takt. Koldioxiden gör också haven surare vilket påverkar djurlivet och havet som resurs.
Med andra ord:
En tuff tid väntar
Bilden blir allt mörkare. Jorden står inför en klimatkatastrof som vi inte fullt kan bedöma vidden av enligt en i stort sett enig forskarkår. Samtidigt ökar utsläppen och satsningarna på fossil energi. Ökande befolkning med ökande krav på ekonomisk utveckling i alla länder står mot nödvändigheten att minska utsläppen.
Trots övertygande fakta har världens länder inte börjat lämna fossilsamhället. Mot bättre vetande klänger sig fortfarande institutioner och politiker sig fast vid att 2-gradersmålet är möjligt att nå.
Tuff tid väntar
Bilden blir allt mörkare. Jorden står inför en klimatkatastrof som vi inte fullt kan bedöma vidden av enligt en i stort sett enig forskarkår.
Samtidigt ökar utsläppen och satsningarna på fossil energi. Ökande befolkning med ökande krav på ekonomisk utveckling i alla länder står mot nödvändigheten att minska utsläppen.
Trots övertygande fakta har världens länder inte börjat lämna fossilsamhället. Mot bättre vetande klänger sig fortfarande institutioner och politiker sig fast vid att 2-gradersmålet är möjligt att nå.