Bland annat röstade nästan alla de deltagande 200 länderna för att förlänga Kyotoprotokollet. Det är det enda lagligt bindande avtalet för att bekämpa den globala uppvärmningen. Detta reglerar bara 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Först efter 2020 kan ett nytt mer omfattande klimatavtal börja gälla, om länderna kan komma överens om ett sånt de närmaste åren.
Miljöminister Lena Ek (C) konstaterar efter mötet att det finns en del stora besvikelser.
– Jag är besviken över att det är för lite löften om utsläppsminskningar. Och det är för lite långsiktiga pengar till de fattiga länderna, säger Ek till SVT Nyheter.
I en intervju med TT pekar hon också ut värdlandet Qatar som en besvikelse och kallar det ”remarkabelt” att landet inte har gett några löften om utsläppsminskningar.
På plussidan räknar Lena Ek till exempel Kyoto-protokollets förlängning.
– Det är glädjande att Kyotoprotokollet förlängs efter sju års förhandlingar. Och att vi har ett arbetsprogram för världens nya klimatregim är glädjande, säger Lena Ek till SVT.
Ryssland stormade ut
Efter att ordföranden snabbt klubbat igenom punkterna reagerade Ryssland med ilska. Deras representant hade begärt ordet, men tilläts inte uttala sig innan avtalet klubbades igenom. Den ryska delegationen ska då ha stormat ut ur salen i vredesmod, rapporterar dn.se.
– Ryssland blev väldigt upprörda och ville markera. De vill sälja sina överskott av utsläppsrätter, men ordföranden körde över dem, berättar Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen till SVT Nyheter.
Även han tycker att avtalet blev för svagt.
– Det är glädje över att det inte blir kollaps, men vi behöver ju riktiga avtal som minskar utsläppen i världen och tyvärr är vi fortfarande på väg mot fyra graders temperaturhöjning även om vi nu har det här beslutet från Doha, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen till SVT Nyheter.
”Har inte kontakt med verkligheten”
De som hade hoppats på ett bindande klimatavtal som kraftigt skulle minska utsläppen i världen, åker nu hem som förlorare och många tycker att paketet blev urvattnat och svagt. Klimat- och energiexpert Martina Krüger från Greenpeace Sverige är på plats i Doha och sammanfattar stämningen efter beslutet:
– Inom miljörörelsen råder en jättestor ilska och besvikelse, samma sak bland de länder som bli drabbade.
Hon menar att det finns ett stort glapp mellan förhandlingsresultatet och tvågradersmålet för klimatet.
– Politikerna här är inte i kontakt med verklighetens vetenskap. De säger i fina tal att klimatet inte kan vänta, men sedan gör de precis något som om klimatet skulle kunna vänta, säger hon till TT.
De största besvikelserna är enligt Martina Krüger att alla tunga klimatfrågor skjuts på framtiden, att finansieringsfrågan för att hjälpa fattigare länder att ställa om är olöst, samt att överenskommelsen inte leder till reella utsläppsminskningar utan bara finns på papperet.
Utdragna samtal
Egentligen skulle klimatmötet avslutats under fredagen men förhandlingarna har kantats av oenighet mellan fattiga och rika länder.
Enligt SVT:s utsände Jens Ergon har en knäckfråga varit hjälp och stöd för att kunna hantera klimatrelaterade katastrofer. Frågan har drivits hårt av de små och fattiga ö-stater som drabbas extra mycket av klimatförändringarna.
Andra frågor diskuterats är löften om mer klimatpengar till utvecklingsländer för anpassning och omställning, och hur de förhandlingar om ett nytt klimatavtal skall utformas, som på allvar skall inledas under 2013.
Fakta
Fakta: Klimatavtalet i Doha
- Kyoto-protokollet, som skulle ha upphört vid årsskiftet, förlängs till 2020. Det första protokollet från 1997 kom till med syfte att globalt minska utsläppen av växthusgaser.
- Det nya protokollet rör endast omkring 15 procent av världens utsläpp, då många länder inte skrivit på eller dragit sig ur. De 27 EU-länderna, Australien, Schweiz och åtta andra industriländer har nu enats om bindande utsläppsminskningar.
- Några nya mål om utsläppsbegränsningar är inte uppsatta. Målet, en ny och omfattande klimatuppgörelse i kraft från 2020, ska nås genom fortsatt diskussion som är tänkt att leda till ett dokumentet 2014 och ett beslut 2015.
- Inte heller ledde förhandlingarna till beslut om nya pengar till utvecklingsländerna. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 bestämdes att industriländerna skulle bidra med 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländerna 2020 för att klara av klimatrelaterade katastrofer som torka, översvämningar, stigande havsnivåer och stormar samt att ställa om till fossilfria system. Åren 2010-2012 betalades bara omkring 30 miljarder dollar ut.
Källa: TT