– Om det blir en stark förändring från bra till dåligt eller från dåligt till bra när det gäller tillgång på mat under barndomen så kan det överföras en risk att barnbarnet får en ökad risk för dödlighet av hjärt och kärlsjukdomar, säger Olov Bygren forskare vid institutionen för nutrition och biovetenskaper på Karolinska Institutet.

Den nya kunskapen bygger på insamling av historisk data och dokumentation av skördar från byn Överkalix på 1800-talet. Byn var periodvis isolerad när Bottenviken frös till is och helt beroende av sina skördar. Vädret avgjorde alltså tillgången på mat och varierade från år till år. Men att tillgången på mat skulle förändra arvsmassan hos kommande generationer var en överaskning för forskarna.

– Det vi upptäckte var att generationer som varit med om drastiska skillnader i tillgång på mat när de var små fått förändrad arvsmassa. Den fördes över till kommande generationer. Barnbarnen hade en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar som var 21 gånger högre än hos de barnbarn vars farföräldrar haft en mer jämn tillgång på mat, säger Olov Bygren, forskare vid institutionen för nutrition och biovetenskaper på Karolinska Institutet.

För forskarna innebär den nya kunskapen i ett större perspektiv att det på sikt skulle kunna gå att påverka den egna hälsan.

– Om vi kan hitta vad som triggar genförändringar i arvsmassan. Alltså identifiera själva mekanismen så skulle det ju vara möjligt att styra och ändra uttrycken av arvsmassa, säger Olov Bygren.

Han tillägger dock att ytterligare genstudier behövs. Men upptäckten kan få stor betydelse för den framtida hälsan – inte minst för att jämna ut socioekonomiska skillnader, som i dag ofta förklaras med en dålig livsstil.