Nätdroger, även kallade designer drugs, är psykoaktiva droger som fungerar likt kokain och heroin. Skillnaden är att tillverkarna ständigt producerar dessa med små förändringar i sammansättningen av substanser. På så vis kan kriminella förse sina kunder med nya droger och samtidigt kringgå lagstiftningen, eftersom narkotikaklassade preparat i många länder bygger på exakta kemiska strukturer. 

– Idag finns en hel del sidor både på darknet och internet där droger säljs. Det gör att vi hela tiden får in nya substanser i landet som missbrukas i samhället, men som vi inte vet hur de fungerar, säger Henrik Green som är professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Ett bibliotek av droger

Forskare från University of british columbia i Vancouver skapade en virtuell databas med utgångspunkt från laboratorier i hela världen. Substanserna i drogerna omvandlades till algoritmer som datorn kunde kombinera till totalt omkring 8,9 miljoner versioner. Med andra ord – 8.9 miljoner potentiella nya nätdroger. 

För att se om algoritmerna fungerade så kontrolltestades datorns databas mot 196 nätdroger som nyligen kommit ut på den illegala marknaden.  

Resultatet visade att över 90 procent av de nya drogerna kunde identifieras i databasen. 

Kan rädda liv 

När en nydesignad drog beslagtas kan det ta flera månader innan innehållet är definierat och eventuellt kan klassas som narkotika – och därmed bli olagligt att använda. Att skapa stora, internationella databaser med strukturer på potentiella droger skulle korta ned tiden till några dagar. Vilket skulle underlätta det brottsförebyggande arbetet och rädda många liv, menar forskarna.  

– AI och maskininlärning kommer att bli oerhört viktiga verktyg både för forskningen och arbetet inom det forensiska fältet i framtiden, säger Henrik Green.  

Studien har publicerats i tidskriften Nature Machine Intelligence.