I testerna fick en grupp högskolestudenter i ett datorspel bedöma antalet prickar som visades en kort stund på skärmen. Uppgiften gick ut på att jämföra bilder – var antalet punkter störst i den första bilden eller i den andra? Poäng delades ut för antalet rätta svar.
Tidigare studier har visat att vi människor har lätt att hålla reda på upp till fyra objekt, även om förhållandet mellan antalet objekt är litet. Exempelvis så är det lika lätt att visuellt särskilja vilket som är mest i förhållandet 4 mot 3 jämfört med förhållandet 4 mot 1.
Men blir objekten fler så blir det genast svårare; vad som är störst antal i förhållandet 20 mot 25 är svårare än 15 mot 25, som i sin tur är svårare än 10 mot 25. Ju närmare antalen ligger varandra desto svårare blir det. En teori för att förklara denna skillnad i pricksäkerhet är att det finns två olika system i hjärnan för att hantera grupper – ett för antal upp till omkring fyra, och ett annat för allt därutöver.
Detta kända fenomen bekräftades också av forskargruppens försök med studenterna, men de gick också steget längre och ställde sig den klassiska frågan: ”Hur gör djur?”, och i just det här fallet, ”Hur gör guppies?”.
Guppies följer grupptrycket
Guppies är fiskar som är kända för att ha en starkt dragning till det större stimmet om de får välja. Men hur går det om den får välja mellan två stora stim, som ligger nära varandra i antalet individer i stimmet?
Forskarna släppte ner ensamma guppies i akvarier där de fick välja mellan att simma till två olika stim som fanns i varsitt avgränsat utrymme på var sin sida av akvariet. Antalet fiskar i stimmen varierades. Uppställningen kan liknas vid den där studenterna fick bedöma förhållandet mellan punktsvärmarmarna på skärmen.
Och det visade sig en smula förvånande att fiskarna och studenterna fick ungefär samma poäng. Upp till fyra objekt, inga problem. Men blir det större grupper så har förhållandet i antal mellan grupperna som ska bedömas stor inverkan på förmågan att skilja dem åt. Och här presterade fiskar och studenter i princip lika bra.
En fisk med en mycket liten hjärna
En guppy-hjärna är tusentals gånger mindre än människans, och därför är resultaten kanske förvånande, men fiskars kognitiva förmåga har uppvärderats en hel del genom de senaste årens forskning. Man har bland annat sett att fiskar kan identifiera individer, härma varandras beteende och samarbeta med varandra – egenskaper som mer förknippats med högre stående djur.
Enligt forskarna pekar resultaten på att människans numeriska förmåga kan ha byggstenar som evolutionärt sett är uråldriga. Resultaten antyder också att en ganska komplex kognitiv förmåga, som att skilja olika mängder åt, kan ha sin fysiska grund i ganska enkla nätverk av nervceller i hjärnan.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap