Artificiella sötningsmedel, till exempel aspartam och sackarin, innehåller få eller inga kolhydrater – och därför också få eller inga kalorier. Ända sedan mitten av 1900-talet har de här ämnena använts som ersättning för socker, inte minst för att hålla koll på vikten.

– Sötningsmedel ger oss sockrets sötma men de innehåller betydligt mindre energi, säger Rebecka Lebard, molekulärbiolog.

Till exempel består sötningsmedlet aspartam av två aminosyror, alltså byggstenarna till protein.

– Man kan säga att det på så vis påminner mer om kött än om socker, säger Rebecka Lebard.

Lurar kroppen

Att det ändå smakar sött beror på att de här ämnena råkar binda till smakreceptorerna för sötma på våra tungor. På så vis kan vi lura kroppen och få den söta smaken utan sockret.

Men enligt ny forskning lurar vi också oss själva med sötningsmedlen. För även om de inte innehåller socker-kalorier kan de få våra kroppar att reagera som om vi åt socker.

Vid universitetet i Sydney har forskare testat hur djur reagerar när de får dryck med sötningsmedel. En respons var enligt forskarna att de åt mer annan energirik mat när de fick chansen – som om sötman satte igång en drift att öka kaloriintaget.

Skapade hunger-reaktion

– Efter fem dagar märkte vi att djuren som fått sötningsmedel åt 30 procent fler kalorier från annan mat. Obalansen mellan sötma och energi utlöste en kroppslig reaktion som om djuren fastade. Det gjorde dem hungrigare och gjorde sockret godare, så att de åt mer, säger Greg Neely, en av forskarna bakom studien.

Den här hungerreaktionen fanns inte alls hos kontrollgruppen med djur som inte fick dryck sötningsmedel.

Annan ny forskning har samtidigt visat att sötningsmedel kan öka upptaget av socker i den övriga maten. Det beror enligt forskaren Susan Swithers på att kroppens receptorer för sötma reagerar genom att öka ansträngningarna att tillgodogöra sig energin.

– När djur matades med sötningsmedel och med mat som innehöll socker såg vi att de djur som fick sötningsmedel gick upp i vikt och blev tjockare trots att de fick färre kalorier från den sötade maten, säger forskaren Susan Swithers.

Blodsockervärdet steg

Forskarna såg också den typ av kroppsliga reaktioner som man sedan tidigare vet kan påverka riskerna att få typ 2-diabetes.

– Vi har sett metaboliska förändringar som tycks bero på sötningsmedel. Vi gjorde ett oralt glukostoleranstest på djuren, ett likadant som används för att upptäcka typ 2-diabetes hos människor. Vi såg att djuren som fått sötningsmedel hade förhöjda blodsockernivåer. Deras blodsockervärde steg mer än hos dem som inte fått sötningsmedel, säger Susan Swithers.

Hon förklarar att även om sötningsmedlen i sig kanske inte påverkar ämnesomsättningen kan de påverka omsättningen av maten vi äter tillsammans med till exempel en sockerfri läsk.

Kan påverka tarmfloran

– Även om sötningsmedlen inte innehåller några kalorier så kan de alltså indirekt bidra till övervikt. Föreställningen att sötningsmedel inte har nån påverkan på oss berodde på att vi inte förstod hur komplicerat matsmältningssystemet är, säger Susan Swithers.

Ytterligare en teori om hur sötningsmedel kan bidra till övervikt och typ 2-diabetes är att de påverkar tarmfloran. En stor studie som pekade åt det hållet publicerades för drygt två år sedan.

En ny studie visar också på en risk att gravida krinnor som dricker mycket lightläsk i högre utsträckning riskerar att deras barn drabbas av barnfetma.

– Vi har fått följa 3 500 gravida kvinnor i Kanada och deras barn när de växer upp. Vi använder uppgifter om mammornas matvanor. Vi upptäckte att de som drack en eller fler drycker med sötningsmedel om dagen löpte mycket större risk att få barn som var överviktiga, säger barnhälsoforskaren Meghan Azad.

Även svensk studie

Det finns ett känt samband som setts i observationsstudier mellan konsumtion av sötningsmedel och ökad risk för övervikt och typ 2-diabetes. Den nya forskningen skulle kunna ge en förklaring till det här fenomenet. Samtidigt menar vissa forskare att det också kan vara så att de som till exempel dricker mycket lightläsk kan vara personer som lever ohälsosamt på andra vis. Ett sådant sätt att förklara det hela kan dock inte förklara de fenomen som man sett i djurförsöken. Och risken att just lightläsk-drickare lever i övrigt ohälsosamt har forskare som studerat samband mellan sötningsmedel och ohälsa i alla fall försökt att kompensera för, till exempel i en nygjord studie från Karolinska institutet som visar på sambandet mellan sötningsmedel och diabetes bland svenskar.

Samtidigt hänvisar dryckesindustrin till äldre experimentella studier där man sett viktuppgång av sockrad läsk, men inte av lightläsk. Oavsett vilken forskning som är mest rättvisande så har de senaste årens studier inom området åter fått igång debatten om sötningsmedlens påverkan på vår hälsa.

Mer om hur sötningsmedel kan påverka våra kroppar i Vetenskapens värld, måndag 15/5 20.00 i SVT2, eller i SVT Play.