Ål är en delikatess på en del julbord, men ålen är en av de mest hotade arterna. Ålen förökar sig i Sargassohavet, norr om Kuba. Ålyngel driver därefter den långa vägen till Europas kuster där de omvandlas till så kallade glasålar.  

Mängden glasål har minskat med drygt 90 procent sedan 1970-talet. I Nordsjöområdet är minskningen omkring 98 procent. Den europeiska ålen är därför rödlistad som akut hotad. Trots det bedrivs omfattande ålfiske. I Sverige dödas hundratals ton ål varje år. 

”Snabbaste och billigaste sättet”

Nu kräver därför forskare vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet i en artikel att det införs förbud mot allt ålfiske i Östersjön och i andra europeiska vatten.

– Det är det snabbaste och billigaste sättet för att öka beståndets chans till återhämtning. Och ju längre tid vi dröjer med att vidta åtgärder, desto längre tid kommer det att ta för ålen att återhämta sig och bli ett fiskbart bestånd igen, säger Henrik Svedäng, fiskeriforskare vid Stockholms universitet.

Han berättar att ålen inte går att artificiellt föda upp i fångenskap. 

–Vi är alltså helt beroende av den vilda ålen. 

Oro i flera decennier

Forskare har varit oroad över ålens utveckling sedan 1990-talet. Och Internationella havsforskningsrådet (ICES) har sedan 2000 rekommenderat att allt fiske av den europeiska ålen bör upphöra. 

– Det har inte hörsammats av något land. Väldigt mycket tid har gått till spillo. Så det kommer bli svårare att få tillbaka ålen och ännu svårare att få tillbaka ett ålfiske. Man borde därför helt förbjuda ålfiske, rätt av, avslutar Henrik Svedäng.