Ett flertal forskare, främst från Umeå universitet, målar i den nya rapporten upp en bild av ett land med tusentals personer på intensiven och ett sjukdomsutbrott som sträcker sig in på hösten.

– Det vi tycker oss se är att behovet av intensivvård överstiger med många gånger kapaciteten som finns idag utifrån de bästa gissningarna vi kan göra idag av spridning och konsekvenser, säger Joacim Rocklöv, epidemiolog och professor vid Umeå universitet. 

I prognosen presenteras nio scenarier med olika typer av åtgärder vilket ger olika utfall – mellan 17 personer och 14 000 personer i intensivvård när antalet smittade ska vara som värst i början av sommaren. I det enligt forskarna mest troliga scenariet tros intensivvårdsbehovet vara mellan 1600 och 8300 platser när flest antal svenskar är smittade.

”Intensivvårdsplatser kommer att saknas”

Enligt Umeåforskarnas prognoser kommer behovet av intensivvårdsplatser som mest att landa mellan fyra och 20 gånger över kapaciteten om man fortsätter med nuvarande strategier för att stävja sjukdomen.  

I rapporten uppges att minst 6000 svenskar riskerar att dö till följd av coronaviruset, på grund av avsaknad av intensivvårdsplatser – om Sverige inte lyckas ändra förutsättningarna för smittspridning och vårdtillgång. 

Är det inte problematiskt att gå ut med sådana här siffror innan de granskats av andra forskare som är brukligt i akademiska sammanhang? 

– Jo absolut, men man kommer att kunna bedöma den här studien för den kommer att ligga ute och man får absolut välja att inte tro på det vi skriver, svarar Joacim Rocklöv. 

Men osäkerheterna är ju väldigt stora? 

– I vår rapport har vi försökt beskriva osäkerheterna för att ge ett rimligt intervall. Om alternativet är att inte fundera på och förbereda vård och samhälle och försöka göra något åt det här så tycker jag hellre att man ska göra såhär.

”Social distansering” av yttersta vikt 

Alla konstaterat smittade patienter på sjukhus ska enligt Rocklövs förslag isoleras och människor med symptom bör sätta sig själva i en strikt karantän. Dessutom vill forskarna bakom rapporten se en väldigt stark ”social distansering”.  

Det här betyder enligt Rocklöv att de sociala kontakterna bör minskas med 75 procent mot vad vi vanligtvis har, och med 25 till 50 procent jämfört med hur det är i dagsläget. På så vi kan smittspridningens kurva börja plana ut, menar Rocklöv.

På direkt fråga om vilka åtgärder som föreslås svarar Rocklöv att skolstängningar och minskat resande bör vara alternativ.

“Stora osäkerheter i beräkningarna” 

Bland de forskare som SVT pratat med finns stor oenighet i synen på den nya rapporten. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar i Uppsala uppskattar den nya rapporten och de beräkningar som gjorts av Umeåforskarna:

– Även om modelleringar bara speglar verkligheten på sitt sätt är det ett bra sätt att ändå förstå framtiden.

Måns Rosén, epidemiolog och tidigare myndighetschef för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering anser tvärtom att det finns stora osäkerheter i Umeåforskarnas modell. 

– Min huvudinvändning är att modellerna inte alls försöker beräkna de negativa effekterna för folkhälsan av de åtgärder som föreslås. Vad innebär massarbetslöshet och svåra ekonomiska och sociala konsekvenser för folkhälsan? Jag vet inte och ingen annan i världen verkar ha räknat på det vilket jag tycker är bekymmersamt, säger han. 

SVT har tidigare rapporterat om att stämningen mellan Folkhälsomyndigheten och en del av Sveriges forskarkår är spänd, och att åsikterna går isär kring hur man bäst ska hantera virusutbrottet.  

”Modellen stämmer inte på svenska förhållanden”

Johan Giesecke, smittskyddsexpert och professor vid Karolinska institutet har också invändningar mot rapporten. Han menar att det är ovetenskapligt att publicera en artikel som inte blivit granskad av andra forskare, så kallad peer-review, och anser att modellen bygger på ett felaktigt underlag.

– Modellen utgår från att alla människor blandar sig med varandra vilket inte stämmer i Sverige, säger Johan Giesecke.

”Fakta saknas för grundläggande prognoser”

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet är i grunden positiv till att man gör sådana här rapporter. 

Men han anser också att vi fortfarande saknar grundläggande fakta för att kunna göra korrekta prognoser, till exempel hur många som har milda symptom eller saknar symptom. Det ger effekter på hur hög dödligheten är av viruset, och hur många som kan tänkas behöva intensivvård. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig när man inte vet grundvariablerna. Det ser man också i den här modellen, att vårdbehov och antal döda varierar väldigt mycket mellan olika scenarier. Det speglar att det finns många osäkerhetsfaktorer, säger Jan Albert.

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet menar att den här typen av prognosberäkningar ändå är viktiga. 

– Det är väldigt positivt med en sån här analys, först när sådana finns kan man diskutera och kritisera modellantaganden. 10 000-kronorsfrågan är såklart vilket av scenarierna vi befinner oss i nu, och där tror jag ingen kan göra annat än gissningar, skriver han i ett mail till SVT. 

Folkhälsomyndighetens presschef svarar i sms till SVT att man ”avstår från att kommentera siffrorna”.

– Det behövs en vetenskaplig granskning av siffrorna, och det gör andra forskare, skriver Folkhälsomyndighetens presschef Christer Janson.

Uppdatering: Efter att artikeln publicerats har det framkommit att Johan Giesecke även har haft ett konsultuppdrag som senior expert för Folkhälsomyndigheten.