Det som är gemensamt med de tre artiklarna är att de har kartlagt arvsmassa från människor i hela världen. Därefter har de tittat på hur utvandringen gick till för de två folkgrupper som nådde Australien och Papa Nya Guinea. De som alltså är förfäder till dagens aboriginer och papuaner.
Två av studierna drar slutsatsen att de här två folkgrupperna kom till den australiensiska kontinenten för 50.000–60.000 år sedan, efter att de hade vandrat ut ur Afrika tillsammans med människor som i dag är förfäder till alla icke-afrikaner.
Utvecklades på olika håll
Detta bekräftar det man tidigare har misstänkt, men här ger man en bättre bild över exakt när det kan ha skett. Det visar sig att papuaner och aboriginer skiljer sig lika mycket åt som dagens européer och asiater. Det här beror troligen på att när människorna först befolkade dessa områden så satt Papa Nya Guinea, som i dag är en ö strax norr om Australien, ihop med det australiensiska fastlandet. När sedan ön skiljdes från Australien, blev det i princip omöjligt för de här två folkgrupperna att stöta ihop med varandra, och de utvecklades var och en på sitt håll.
Den tredje studien går ett steg längre och menar att man i dessa människors arvsmassa kan se spår av tidigare människor som i så fall måste ha lämnat Afrika redan för 120.000 år sedan.
– Vi vet sen tidigare att det fanns människor som lämnade Afrika för 120.000 år sedan, men det brukar oftast beskrivas som ett misslyckat försök att befolka nya kontinenter. I den här studien visar man dock att det är en tanke som inte helt bör överges. Om den stämmer skulle det skriva om hur vi ser på koloniseringen av resten av världen, säger Mattias Jakobsson, professor på Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Svårbevisad idé
Det finns dock fortfarande svårigheter på vägen för att bevisa den hypotesen. Bland annat saknas i dagsläget fossil i områden tillräckligt långt från den afrikanska kontinenten som kan bevisa att en första stor våg faktiskt ägde rum.
Det är också så att forskarna i den här rapporten enbart kunde finna 2 procent av den totala arvsmassan hos aboriginerna och papuanerna, som de tänker sig kommer från över 100.000 år gamla individer. Att dessa folkgrupper inte finns längre, och dessutom troligen var väldigt genetiskt lika den stora vågen människor som lämnade Afrika ungefär 50.000 år senare, gör inte saken lättare.
– I takt med att vi får bättre metoder att skilja olika typer av arvsmassa från varandra är det inte omöjligt att det går att få fram starka bevis, trots att vi saknar fossil. Men det kommer kräva mycket arbete, säger Mattias Jakobsson.