Forskarvärldens bild av planetens tillstånd och utveckling har knappast varit upplyftande inför den stora hållbarhetskonferensen i Rio de Janeiro.
Inför Rio-mötet presenterade FN:s miljöprogram UNEP sin femte upplaga av Global Environment Outlook. Sedan FN:s förra hållbarhetskonferens för 20 år sen har enligt författarna betydande framsteg endast gjorts när det gäller fyra av de 90 viktigaste miljömålen man kommit överens om internationellt. Sämst går det inom områden som att bromsa klimatförändringarna och utarmningen av biologisk mångfald.
Rapportförfattarna varnar också för riskerna med så kallade tröskeleffekter. Med tröskeleffekter menas att hela system mer eller mindre oåterkalleligt trillar över i ett helt nytt tillstånd – som exempelvis om Grönlands inlandsis skulle smälta.
Risk för tröskeleffekter
I tidskriften Nature, som ägnade stora delar av sitt senaste nummer åt Rio-konferensen, dras risken för tröskeleffekter till sin spets. Ett 20-tal forskare med Berkeley-professorn Anthony Barnosky i spetsen undersöker i en uppmärksammad review-artikel risken att hela jordens biosfär – alltså samtliga ekosystem på jorden - skall tippa över i ett helt nytt tillstånd.
Barnosky och hans kollegor jämför dagens utveckling med tidigare händelser i jordens historia när biosfären genomgått en sån här storskalig omstöpning. Ett exempel är när den senaste istiden avslutades för ungefär 11 000 år sedan, eller de stora massutdöenden av arter som forskare kunnat konstatera vid fem tillfällen, från 443 till 65 miljoner år sedan, när över 75 procent av alla arter dog ut, för att efter några hundratals tusen år ersättas av nya, helt omformade ekosystem.
Snabba förändringar
Artikelförfattarna konstaterar att de förändringskrafter som idag håller på att omforma biosfären – från människans växande resursförbrukning, konsumtion och omvandling av naturen till klimatförändringarna – både verkar betydligt snabbare och mer omfattande än vid flera av de tidigare exemplen.
Risken för att jordens biosfär är på väg att passera en ödesdiger tröskel är med andra ord inte taget ur luften. Problemet handlar om att bedöma hur stor risken är, hur nära vi är att passera en global tröskel och vilka möjligheter det i så fall finns att hindra utvecklingen.
Snart hälften av ekosystemen förändrade
Enligt forskarna har 43 procent av jordens ekosystem på land redan omvandlats genom mänsklig aktivitet – en andel som mer än fördubblats sen 1950. Enligt forskarnas beräkningar kommer siffran, om ingenting drastiskt görs, att växa till 50 procent år 2025 och 70 procent år 2060.
På lokal nivå vet man att ekosystem tenderar att passera en tröskel när 50 – 90 procent av det landskapet omvandlats. Hur det ser ut för hela jordens biosfär är emellertid oklart. Till summan av all förändring som sker lokalt måste både växelverkan och samspel mellan olika ekosystem läggas, plus det förändringstryck som orsakas av globala faktorer som klimatförändringar, havsförsurning och annat.
Enligt Barnosky och hans kollegor ligger den kritiska gränsen gissningsvis kring 50 procent eller lägre – snarare än i det högre spannet. Budskapet är tydligt: Jordens biosfär är redan idag vara farligt nära att passera gränsen för en storskalig, oåterkallelig omvandling. Om resultatet blir en tröskeleffekt i hållbarhetsförhandlingarna i Rio återstår att se.