År 1901 dök några tvättsvampsdykare på ett skeppsvrak sominnehöll det största skattfyndet någonsin från antikens Grekland. De fannovärderliga bronsskulpturer och en mängd lämningar runt skeppet, men där fannsockså ett av de mest förbryllande och komplicerade föremålen från den antikavärlden – inte större än en bärbar dator.
– Om man inte hade funnit den då så finns det inte en chansatt någon hade trott att den skulle kunna existera. Den är bara förkomplicerad, säger matematikern Tony Freeth.
Antikythera-mekanismen
– Den här mekanismen skulle vara häpnadsväckande även om denhade varit mindre listig än den är, säger Alexander Jones, professor i antikenshistoria.
Antikythera-mekanismen fanns ombord på en överlastad romerskgalär som gick till botten utanför den grekiska ön Antikythera för 2 000 år sedan.
Konstruktionen har gått sönder och det som återstår är någrarostiga bronsklumpar. Men i dem har forskarna upptäckt en mekanism med en mängd små kugghjul som slagit vetenskapshistorikerna med häpnad.
Världens första dator
– En forskare i antikens grekland hade uppfunnit enmärkvärdig mekanism. Han hade kommit på ett sätt att använda kugghjul i bronsför att kartlägga månens komplexa rörelser, och förmodligen alla planeternasbanor också. Det var en uppfinning av ett verkligt geni, säger Tony Freeth.
Långt senare skulle Antikythera-mekanismen komma att kallas världensförsta analoga dator.
Olika forskare hade tidigare studerat mekanismen och försöktförstå sig på den men aldrig lyckats fullt ut. Nu försökte man med en nyteknik. För att kunna undersöka den ömtåliga kvarlevan från antiken och se hurden såg ut inuti byggde man en speciell röntgenmaskin.
Såg in i en ny värld
Olika fragment av Antikythera-mekanismen fick snurra runt påen skiva i maskinen samtidigt som den tog tusentals röntgenbilder. En dator sattesedan samman bilderna till en digital 3D-bild av mekanismen.
– Det var helt fantastiskt att se den första bilden. Det varsom en helt ny värld som öppnade sig för oss. Jag bestämde mig för att göra endigital modell av Antikythera-mekanismen för att försöka förstå bättre hur denfungerade, säger Tony Freeth.
En överraskande upptäckt
Det är anmärkningsvärt hur mycket som får plats i en så passliten mekanism. Alla kugghjul sitter i lager så nära att de nästan borde bromsavarandra. Forskarna kunde se 27 olika kugghjul, men förmodligen hade dettidigare funnits 50 eller 60 kugghjul i hela mekanismen.
Med hjälp av den här mekanismen kunde man skåda in i framtidenoch förutsäga sol- och månförmörkelser. Mekanismens kugghjul var så att säga datorns”program”.
Kunde göra noggranna beräkningar
Forskarna hade upptäckt en så sofistikerad mekanism att mankom att kalla den för världens första dator. Den kunde inte bara förutsägasolförmörkelser årtionden i förväg och vilken tid på dagen eller natten deskulle inträffa, utan också i vilken riktning skuggan skulle falla och vilkenfärg förmörkelsen av solen eller månen skulle få.
– Det här kastar om alla våra idéer om vad de gamla grekernavar kapabla till. Det skriver om teknikens historia och berättar för oss attsaker hände i det antika Grekland som vi inte hade en aning om, säger TonyFreeth.
– För de gamla grekerna hade förmörkelser en särskildbetydelse. Astronomer kunde till exempel under en solförmörkelse fånga solen,månen och jorden i en perfekt rak linje, vilket hjälpte dem att mäta avståndmellan himlakroppar, säger Alexander Jones.
Arkimedes uppfinning
Forskarna tror att den ursprungliga uppfinnaren av Antikythera-mekanismenmåste vara Arkimedes – även om de mekanismer som han tillverkade förmodligenvar större. Den som hittades på havets botten för hundra år sedan var liten,lätt och mobil. De gamla grekerna hade alltså lyckats klämma in nästan all sinkunskap om astronomi i en liten låda. På ett sätt lite som en dagens bärbaradator.
Med Antikythera-mekanismen kunde grekiska vetenskapsmänredan för 2.000 år sedan visa en kalender som följde månen och som förutspåddesolförmörkelser. Och det vara bara på lådans baksida.
På framsidan kunde de visa universum som de uppfattade det.Med de då fem kända planeterna, solen och månen, och deras kompliceraderörelser över himlavalvet.
– Vi vet att det här samhället var födelseplatsen för denmoderna konsten, arkitekturen och kulturen vi ser idag. Nu vet vi också att detantika Grekland var vaggan för dagens avancerade teknik, säger Tony Freeth.