Vilka är fysikens paparazzi-fotografer?

– Det är fysiker som ägnar sig åt en helt ny typ av fysik, nämligen attofysiken. Med supersnabb laser kan de nu titta in i förlopp som sker inom en attosekund, alltså en miljarddel av en miljarddels sekund. Under den korta tidsrymden går det att uppfatta elektronernas supersnabba rörelser.

Vad kan vi se där då?

– Jo vi kan till exempel ”se” de elektroner som svärmar runt en heliumatoms kärna. Så här går det till: Fysikerna skickar en supersnabb laserpuls mot heliumatomen. Om laserpulsen träffar en av elektronerna så fångar elektronen upp energin från pulsen – och sticker i väg. Den rymmer ifrån sin atom! Det är en process som tar 5 till 15 attosekunder. Nu kan attofysikernas ”kameror” föreviga det ögonblicket.

Vilken nytta har vi av att kunna ta så här supersnabba bilder?

– När fysiker tittar in i den här riktigt lilla världen ser de elektronernas rörelser mellan atomerna. Den kunskapen leder till att man exempelvis kan bygga mer effektiva solceller och förstå hur processer i fotosyntesen går till.

Vilka ska belönas tycker du?

– I år fick tre attofysiker det prestigefyllda Wolfpriset i fysik. Det är den ungersk-tyska fysikern Ferenc Krausz, kanadensaren Paul Corkum och svensk-franska Anne L´Huiller vid Lunds universitet.  

Du har fler favoriter?

– Ja, jag förstår faktiskt inte varför den så kallade kvantmekaniska sammanlänkningen ännu inte har tilldelats Nobelpriset. Det är en mystisk egenskap hos fotoner som gör att de kan stå i omedelbar kontakt med varandra – om de så befinner sig på var sin ända av universum. Hur konstigt det än låter kan vi använda oss av fotonernas telepatiska förmåga, till exempel i framtidens kvantdatorer och idiotsäker kvantkryptering.

Priset för den här upptäckten borde gå till amerikanen John Clauser, fransmannen Alain Aspect och Anton Zeilinger.

Vi har en elkris nu – ingen uppfinning på den fronten?

– Jo! Jag skulle vilja slå ett slag för den så kallade nanogeneratorn. I vetenskapsnyhetsflödet ser vi nu många nyheter om hur det går att omvandla energi ur vardagens alla rörelser till elektricitet. Dock har man ännu inte lyckats skörda några större mängder.

Kinesamerikanen Zhong Lin Wang är världsledande inom det här området. Han har utvecklat en nanogenerator som skulle kunna ge oss den batterifria pacemakern som laddas av hjärtats egna slag.

Tidigast 11:45 idag får vi veta vem eller vilka som tilldelas Nobelpriset i fysik 2022. Se presskonferensen på SVT play från 11:40 eller på svt.se.