Hunden var det första djuret som människan lyckades tämja och den har varit vår följeslagare i omkring 15 000 år. Nu finns den utspridd över hela jorden i flera hundra olika raser, med olika utseenden och egenskaper.   

Människans val att skaffa hund är till stor del genetiskt betingat, enligt en undersökning med 35 000 svenska tvillingpar, från 2019. Enäggstvillingar, som har samma genuppsättning, fattar i högre grad samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingar gör. Ifall den ena enäggstvillingen har hund är sannolikheten 40 procent att den andra också har det. 

– Sedan jämförde vi med tvåäggstvillingar där vi såg att motsvarande siffra bara var 22 procent. Arvet spelar alltså en viktig roll, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet. 

Finns antagligen ingen specifik ”hundgen”

Nästa steg för forskarna är att undersöka det mänskliga genomet, alltså samtliga gener, för att se vilka det är som styr viljan att skaffa hund. Troligen är nedärvningen polygenetisk, det vill säga att många gener tillsammans ger en egenskap.  

– Vi förväntar oss att det är väldigt komplext – så vi tror inte att vi kommer att hitta en specifik “hundgen”, säger Tove Fall i Vetenskapens värld. 

Vill du veta mer om hundar? Se “Vetenskapens värld: Hundarnas framgångssaga” i SVT2 måndagen den 16 november klockan 20.00 eller redan nu på SVT Play.