Dina minnen är ofta kopplade till en särskild plats – kanske klassrummet där du började skolan, eller kontoret där du fick ditt första jobb.
Såna här personligt upplevda händelser i tid och rum är en del av det så kallade episodiska minnet. Motsatsen till detta är det semantiska minnet som inte kräver medveten erinring av det tillfälle man lärde sig det man vill komma ihåg – till exempel vad Frankrikes huvudstad heter.
Hjärnans GPS kartlagd
Nu har amerikanska forskare lagt fram det första vetenskapliga beviset på att minnen verkligen märks med information om platsen där själva minnet uppstod.
Genom att använda sig av ett dataspel där försökspersoner fått navigera sig fram i en virtuell verklighet upptäckte forskarna hur särskilda hjärnceller fungerar som ”geotaggar” för olika minnen och att dessa celler aktiveras precis innan ett minne upplevs.
Hjärnan ägnar sig alltså åt ”geotaggning” på ett liknande sätt som moderna mobiler lagrar information om vår geografiska position idag.
Epilepsipatienter med hjärnelektroder
Hjärnan har egna GPS-celler som aktiveras när vi ska komma ihåg något. De här särskilda cellerna, så kallade platsceller, ligger i hippocampus, en plats långt inne i storhjärnan och den mediala temporalloben.
Forskarna bakom studien har haft en unik möjlighet att studera nervsignaler direkt inne i den mediala temporalloben på epilepsipatienter som redan hade elektroder inopererade i hjärnan. Elektroderna sattes på plats för att undersöka hur epilepsin uppstår, men nu fann forskarna ytterligare en funktion.
Dataspel avslöjar hjärnans aktivitet
Forskarna lät patienterna med de inopererade elektroderna spela ett dataspel där de fick gå runt till olika affärer i en virtuell verklighet. Vid varje affär fick patienterna se ett föremål eller höra ordet för olika frukter som ”zucchini” eller ”banan”.
När patienterna sedan blev tillsagda att komma ihåg frukterna så reagerade platscellerna i hjärnan på precis samma sätt som vid första gången patienten såg eller hörde föremålen i spelet. Forskarna kunde också se hur platscellerna aktiverades precis innan patienten uppgav vad de försökte komma ihåg.
Enligt Hedvig Söderlund, docent i psykologi vid Uppsala Universitet är detta en intressant och viktig studie eftersom den visar att vår känsla av ”att vara på plats” verkligen stämmer:
– När vi minns saker vi varit med om kan man få känslan ”det är som om jag var där”. Och här visar man på neural nivå att, ja, du var där. Nervcellerna aktiveras på samma sätt mer eller mindre som de gjorde när händelsen upplevdes första gången. Det är vad denna studie visar. Och det är snyggt!
Prousts madeleinekaka
Ett klassiskt exempel inom forskningen för det episodiska minnet är början på det litterära storverket På spaning efter den tid som flytt. Författaren Marcel Proust skriver hur han blir bjuden på en bit sockerkaka och en kopp te och i samma stund kastas tillbaka i tiden och ser framför sig platser förknippade med smaken på det mest utförliga vis.
Nu kan Prousts världsberömda minne förklaras vetenskapligt enligt psykolog Hedvig Söderlund:
– Här kanske vi har en neural förklaring till Prousts minnen från barndomen. I och med att han minns kakan han åt när han var barn så aktiveras platscellerna i hans hippocampus och visar var han befann sig när han ursprungligen åt kakan. Eftersom han är där mentalt, när han äter kakan så kan han komma ihåg ytterligare saker som hände vid det här tillfället, säger Hedvig Söderlund.
Studien ”Neural Activity in Human Hippocampal Formation Reveals the Spatial Context of Retrieved Memories” publiceras i tidskriften Science.