Kea-papegojan finns bara på Nya Zeeland, och är speciell eftersom den är den enda papegoja som jagar och äter kött. Den är också väldigt lekfull av sig, och nu har man sett att den har ett speciellt lek-läte som får andra Kea-papegojor att också vilja leka.
Smittar av sig
Ljuden ska inte förväxlas med skratt, även om tidigare forskning hävdat att till exempel schimpanser och råttor faktiskt kan skratta. I stället rör det sig om speciella lek-läten.
– Dessa läten finns hos mängder med djur, hundar är ett exempel där det används för att andra hundar ska förstå att det är lek och inte allvar, berättar Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet, som bland annat studerar kråkfåglar.
Det här är första studien där detta beteende studerats hos fåglar.
– Men det är nog ganska ofarligt att anta att lek även smittar hos andra fåglar. Vi som jobbar med kråkfåglar har sett att lek smittar även hos dem, men det finns ingen forskning på det än, berättar han.
Lekmästare
Forskarna studerade kea-papegojorna genom att spela in deras lek-läten och sedan spela upp det i högtalare i deras naturliga miljö. Det man såg var hur papegojorna plötsligt började leka med varandra eller med sig själva.
De jagade varandra och låtsasbråkade på marken, eller så flög de tillsammans i spiraler och knuffade på varandra med fötterna i luften. Vissa lekte också ensamma, och stod och kastade upp saker de hittade i luften. Men hur vet vi egentligen att det är lek de håller på med?
– Hur man ser vad som är lek har varit ett vetenskapligt problem i minst 100 år, men alla kan se det, även över artgränser. Till exempel kan en katt och en papegoja leka med varandra. Det måste vara något riktigt gammalt i allas vår psykologi, berättar Mathias Osvath.
Referens: Raoul Schwing et al. Positive emotional contagion in a New Zealand Parrot. Current Biology, 2017. DOI: 10.1016/j.cub.2017.02.020