1980 publicerade datorvetaren Kunihiko Fukushima, 88 år, en artikel i tidskriften Biological Cybernetis som skulle komma att bli startskottet för forskning på neurala nätverk, grundstommen i artificiell intelligens.
– Som nyexaminerad elektroingenjör på 1960-talet arbetade Kunihiko Fukushima med att koda TV-signaler för det japanska public servicebolaget NHK. Han funderade över hur bilderna från TV-apparaten processades av den mänskliga hjärnan. Hans nästa steg var att försöka bygga en maskin som jobbar på samma sätt som vår hjärna, säger Ulrika Engström.
Finns det fler AI-pionjärer som han skulle dela priset med?
– Det är britten Geoffrey Hinton, 76 år, som brukar kallas för AI:s gudfader. Han fortsatte att utveckla neurala nätverk på 1980-talet.
Idag har han utmärkt sig som kritiker av hela AI-utvecklingen. Förra året sa han till och med sa upp sig från sin chefstjänst på Google för att kunna känna sig fri att problematisera AI.
– Sen har vi fransmannen Yann LeCun, 64 år, som är chefsforskare på Meta. Han var den första som verkligen lyckades få en maskin att läsa av en serie med handskrivna siffror. Ett stort kliv för bildigenkänning – som ju är en stor del av AI:s utveckling.
Men är AI verkligen ett fysikpris?
– Ja! Jag vill påminna om att Alfred Nobel faktiskt skriver i sitt testamente att fysikpriset ska gå till antingen en upptäckt eller en uppfinning. Och AI är en klockren uppfinning.
Du tycker också att forskning inom kosmologi ska belönas?
– Det är fram för allt två giganter som står på tur. Det är den grå eminensen, britten Martin Rees, 82 år, och amerikanskan Sandra Faber, 79 år. I början av 1980-talet lanserade de idén om den mörka materiens viktiga roll i det väldigt tidiga universum. Den fick materien att klumpa ihop sig, så att stjärnor kunde tändas och samlas i stora galaxer.
Men hur kan man bevisa det?
Deras grundläggande forskning har nu fått förnyad aktualitet med det rymdbaserade James Webb-teleskopet. Det kan faktiskt titta tillbaka i tiden och se de första galaxerna dyka upp väldigt tidigt i universums historia. Idag är allt fler forskare övertygade om det är den mörka materiens förtjänst.
Se tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik med start 11:40 i SVT 1 eller på SVTplay.