Tidigare kliniska prövningar har visat begränsad framgång för behandling av depression med traditionell djup hjärnstimulering (DBS), delvis eftersom de flesta implantatenheter levererar konstant elektrisk stimulering, vanligtvis bara i ett område av hjärnan. En stor utmaning för fältet är att depression kan involvera olika hjärnområden hos olika människor, skriver UCSF.

Det som gjorde denna prövning lyckad var upptäckten av ett specifikt mönster av hjärnaktivitet som indikerar symtomen, och teamets förmåga att anpassa en ny DBS-enhet för att svara endast när den känner igen det mönstret.

Patienten om operationen

– Jag var på botten och djupt deprimerad. Jag förstod inte hur jag skulle fortsätta om det här var allt jag kunde förmå mig att göra, om jag aldrig kunde ta mig ur detta. Det var inte ett liv värt att leva, berättar patienten Sarah som endast vill använda sitt förnamn.

Nu, cirka ett år efter operationen berättar hon för universitetet hur operationen förändrat hennes liv.

– Under de första månaderna minskade depressionen så plötsligt och jag inte var säker på om det skulle hålla. Men det gjorde det. Och jag har insett att implantatet verkligen förstärker den terapi och egenvård jag har lärt mig när jag var patient här på UCSF.

Forskning i Sverige

Patric Blomstedt, professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi på Umeå universitet berättar mer ingående om ingreppet i klippet ovan, och hur långt vi kommit inom forskningsområdet här i Sverige.

– Vi har en pågående studie i Umeå när det gäller svåra depressioner, säger han till SVT.

Hur lång tid uppskattar du att det dröjer tills vi använder metoden på allmänna patienter i Sverige?

– Det är en svår fråga, men jag skulle gissa kanske om tio år.