– Fyndet är, om inte sensationellt, så definitivt mycket oväntat, säger Lars Werdelin, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Hittills har det antagits att Homo sapiens uppstod söder om Sahara för cirka 200 000 år sedan. De äldsta kända fynden var, före den nya upptäckten, ett antal fossil från Etiopien med en ålder på 195 000 år.

LÄS MER: De var de första svenskarna

Historien skrivs om

Nu måste dock hela historien skrivas om. De marockanska fossilen, som beskrivs i Nature, har daterats till cirka 315 000 år. Det betyder sannolikt att vår art uppstod ännu tidigare, kanske för cirka 350 000 år sedan.

Fossilen, som hittades på en plats kallad Jebel Irhoud, består av rester efter minst fem individer, inklusive delar av en skalle och en underkäke.

– De liknar inget annat jag sett. Men analysen antyder att de ligger närmare Homo sapiens än andra samtida människoarter, exempelvis neandertalarna och Homo heidelbergensis. Jag gissar att mycket äldre fynd än de här inte skulle kännas igen som Homo sapiens, och skulle jag gissa går gränsen någonstans för 350.000 år sedan. Det här är det tidigaste fyndet av en människa som sedan kom att utvecklas till de människor som lever idag, säger Lars Werdelin.

”Besvärlig” period

Enligt forskarna, som har letts av paleoantropologen Jean-Jacques Hublin vid Max Planck-institutet i Leipzig, är ansiktsformen hos människorna från Jebel Irhoud ganska lik vår egen. Hjärnskålen har däremot en arkaisk form.

LÄS MER: Den korsbefruktade människan

Detta är vad man kan förvänta sig av de allra tidigaste representanterna för vår egen art. Fyndet kan få forskare att nu på allvar börja ta itu med var artgränserna mellan olika människosläkten egentligen går, menar Lars Werdelin.

– Det hela handlar mycket om hur man ska definiera Homo sapiens. Artgränser är luddiga, och perioden för cirka 300 000 år sedan är mycket besvärlig, med flera arter inblandade. Fullt utvecklade Homo sapiens dyker upp först för bortåt 70 000 år sedan. Hittills har man artbestämt olika fynd från olika tidsepoker eftersom de inte har liknat varandra, men det går inte att göra här, säger han.

Gradvis evolution

Uppenbart är att Nordafrika nu måste tas med när man pratar om vår arts evolution. Tidigare har man utgått från att hela den tidiga historien utspelade sig söder om Sahara.

– Men öknen har kommit och gått under historiens lopp. Området har periodvis dominerats av savanner, säger Lars Werdelin.

LÄS MER: Då fick Australien sin första befolkning

Helt klart är att Homo sapiens troligen utvecklades gradvis över en längre period. Vår art uppstod inte plötsligt för 200 000 år sedan som många trott.

– Det årtalet får vi vänja oss av med. Överhuvudtaget börjar de linjer man hittills ritat upp för att beskriva hur olika människotypers släktskap med varandra ser ut, mer och mer förvandlas till prickar som vi ännu inte kan fylla i ordentligt. Förhoppningsvis dyker det upp fler fynd kan hjälpa oss få klarhet i det här, säger Lars Werdelin.