Det finns över 2000 ätbara insekter i världen, och uppemot två miljarder av världens befolkning äter insekter i olika stor utsträckning. Men idag är det i EU olagligt att producera, distribuera, eller sälja insekter, om man inte ansöker om det.

Den 15 maj 1997 bestämdes det nämligen att så kallade nya livsmedel eller ”Novelty Foods” – det vill säga livsmedel som vi inte har ätit inom EU i någon större utsträckning innan lagen trädde i kraft – måste man ansöka om att få sälja eller tillverka. Det här är ett sätt att skydda konsumenten, enligt Livsmedelsverket.

Ansökan med vetenskaplig grund krävs

Det som behövs är att man på ett vetenskapligt sätt visar att den produkten man vill sälja är säker.

Vill man sälja rostade hussyrsor, burgare av insekter, proteinmjöl av mjölmaskar eller någon annan mat av insekter, så måste man visa bland annat visa att de inte innehåller gifter, att de inte riskerar att vara smittade av något och att de kan produceras på ett tillfredställande vis.

Det är dock fritt fram att göra en ansökan, men än så länge lyser de med sin frånvaro, enligt Astrid Walles-Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

– Vi har fått in en ansökan, men den var inte tillräckligt gedigen. Jag uppmanar gärna fler företag att ansöka, säger hon.

Till årsskiftet kommer dock den här lagen att ändras. Tanken är att man ska underlätta för ansökningar som handlar om mat som äts på andra platser i världen.

– Kan man visa att man ätit hussyrsor på andra ställen i världen, att det där inte är några problem, och att man gör si och så för att producera dem säkert och så vidare, så kan man komma att få ett godkännande. Detta godkännande kan sedan andra företag utnyttja, säger hon.

Kandidatuppsats om insektssmaker

En som ser fram emot en tid när insekter är en del av vår matkultur är måltidsekologsstudenten Ola Albrektsson. Han håller just nu på att avsluta sin kandidatuppsats på Måltidsekologprogrammet vid Örebro universitet och – en uppsats om vilka smaker vi känner när vi äter torkade insekter.

– Jag har haft en matintresserad smakpanel med tolv deltagare som vid olika tillfällen har fått pröva och beskriva sju olika typer av insekter. Redan efter några tillfällen reflekterade de faktiskt inte över att det var insekter de åt. Målet är helt enkelt att få en fingervisning om vad det finns för smakegenskaper och smakpotential hos ätbara insekter, säger han.

Syrliga myror och nötiga hussyrsor

I sin undersökning har Ola Albrektsson bland annat sett att myran uppleves som syrlig, mjölmasken har ett inslag av spannmål, och hussyrsan ett inslag av grönsaker. Bägge beskrivs också ha en smak av nötighet och umami.

– Det finns många fördelar med insekter, både ur miljösynpunkt och näringsinnehållssynpunkt. Men min drivkraft är själva måltiden: jag är intresserad av att hitta nya sorters måltider eftersom jag personligen älskar att testa nya smaker och rätter. Två miljarder människor på jorden äter redan insekter, så det borde finnas en stor potential även här för oss i Europa och Sverige, säger han.

”Matkulturen sitter i huvudet”

Men även om ätbara insekter blir lagligt att producera och tillverka i Sverige, kan det dröja innan det slår igenom ordentligt, enligt mathistorikern Richard Tellström.

– Jag tror nog att det dröjer i alla fall 10-15 år innan hussyrsan slår igenom, om de ens gör det. Vår matkultur sitter i huvudet, om vi bestämmer oss för att något är ätligt, eller oätligt. En genväg är att förklä det i andra ingredienser vi redan känner igen. Vi tar in mycket influenser från Paris, London, och New York, så om det skulle slå igenom där kan det möjligen slå här också, säger han.

I Vetenskapens värld på måndag 15/5 20.00 i SVT2 går det att se mer om svensk forskning om hussyrsor som livsmedelkandidat.