Med tanke på den omfattande skövlingen av tropisk regnskog, skulle man kunna tro att världens samlade grönska minskar. Men ny forskning visar att så inte är fallet.

Med hjälp av en ny metod har en internationell grupp forskare undersökt hur mängden vegetation på land förändrats över jorden de senaste tjugo åren. Resultaten visar att växternas biomassa faktiskt ökat lite grann sedan 2003.

Avverkningen av tropisk regnskog fortsätter och ger fortfarande minus i balansen, men takten har minskat, åtminstone i brasilianska Amazonas.

Det som gör att totalsumman ändå hamnar på plus är att savanner och stäpper i bland annat Afrika och Australien blivit grönare, tack vare mer nederbörd. Dessutom har Kina de senaste åren storsatsat på att återplantera skog i tidigare avverkade områden, för att förhindra erosion och ökenspridning. I övergivna jordbruksmarker sker också en spontan igenväxning och aktiv plantering av skog, framför allt i Ryssland och Östeuropa. Det är också en utveckling som skett i vårt eget land de senaste 100 åren.

Det forskarna försökt uppskatta i sin världsomspännande studie är mängden kol som finns bunden i växternas biomassa ovan jord, så kallad ABC (aboveground biomass carbon). Att få reda på hur mycket kol som finns bundet i växtligheten är viktigt eftersom kolets kretslopp är direkt kopplat till växthuseffekten och klimatförändringen.

Satelliter mäter mikrovågor

Till sin hjälp har forskarna använt data från satelliter, som visar mängden mikrovågor som naturligt strålar ut från vegetationen. Sådan så kallad passiv mikrovågsradiometri är en ovanlig metod för vegetationsuppskattningar, men brukar användas till exempel för att mäta havsisens utbredning.

– Fördelen med metoden är att den inte är så känslig för moln och andra störningar i atmosfären, vilket annars ställer till det när vi använder satellitbilder för att analysera vegetationen, säger Jonas Ardö, forskare i naturgeografi och fjärranalys vid Lunds universitet, som själv gör kolcykelstudier för Afrika.

– Det är också en fördel att signalen inte blir mättad, som den ofta blir från områden med hög biomassa, som till exempel regnskogar och svenska barrskogar, när man använder optiska metoder som mäter reflekterad strålning.

Låg upplösning

– Den stora nackdelen är att man får en mycket låg rumslig upplösning, eftersom det är så lite energi i de mikrovågor som jorden naturligt strålar ut. Pixlarna motsvarar 10-20 km, säger Jonas Ardö.

Metoden lämpar sig därför inte för några detaljerade studier av hur olika vegetation, markanvändning och skötsel påverkar mängden bundet kol, men ger en värdefull bild på den globala skalan.

– Den här typen av studier är svåra att göra med någon hög noggrannhet, eftersom all den data man skulle behöva överalltifrån helt enkelt inte finns. Forskarna får ta den data som finns och göra det bästa av den, säger Jonas Ardö.

– Men studien visar att savanner och torrområden spelar en större roll för kolcykeln än man tidigare trott, genom att de svarar starkt på nederbördsförändringar och också är stora till ytan.

Javier Godar, som forskar i tropisk markanvändning vid Stockholm Environment Institute, tycker att studiens förtjänst är att den visar vilka effekter till exempel aktiv återskogning i Kina faktiskt ger.

– När det gäller att försöka mildra klimatförändringen genom ökat kolupptag är det bra att se att sådana åtgärder kan göra stor skillnad, säger han.

Kan ändras snabbt

Resultaten bekräftar också det som tidigare studier har visat, att savannerna och gräsmarkerna, till exempel i Sahel söder om Sahara och nordöstra Australien, har blivit grönare, mycket beroende på riklig nederbörd under blöta La Niña-perioder. Forskarna bakom studien påpekar dock att vegetationsläget snabbt kan förändras, eftersom de här markerna påverkas så starkt av El Niño/La Niña-cyklerna.

Javier Godar vill också höja ett varningens finger.

– Avverkningen av tropisk regnskog har minskat starkt i brasilianska Amazonas, men den är fortfarande mycket stor i Indonesien och Afrika. På till exempel Borneo finns snart inte mycket regnskog kvar. Risken med en sådan här ”god nyhet”, att vegetationen på det stora hela ändå ökar, är att tropiska regnskogar reduceras till kolsänkor. Men de är mycket mer än så: de innehåller fler arter än alla andra naturtyper i världen, de spelar en avgörande roll i vattnets kretslopp och i hela jordens klimatreglering och de härbärgerar flera ursprungsbefolkningar och deras kulturer.

– En hektar avverkad regnskog kan inte kompenseras med en hektar skogsplantering i Kina eller någon annan stans, säger Javier Godar.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.