Enligt forskarna bakom studien, som publiceras i Current Biology, så handlar det om konkurrens om sällsynta resurser. I korta drag går tanken ut på att det är lättare att roffa åt sig och bära iväg sällsynta godsaker om man frigör händerna genom att gå på två ben.

Hypotesen är i sig inte ny, men den nya studien är den första att systematiskt testa idén på nära släktingar till människan, genom att ställa sig frågan ”Hur gör djur?”, eller mer specifikt, schimpanser.

Schimpanser har nämligen ett smått ambivalent förhållande till hur många fötter som ska vara i marken. Beroende på situation så kan de ta sig fram både fyrbent och tvåbent. Det forskarna ville ta reda på var när och varför de tar sig fram på två ben, eftersom det skulle kunna säga något om varför människans förfäder reste sig till tvåfota läge.

Förfinad nötlogistik

Forskarna studerade schimpanserna i ett ”vildmarkslaboratorium” på Guinea. I området finns gott om oljepalmsnötter som därför är stapelföda för schimpanserna. Det forskarna gjorde var att till och från ge schimpanserna tillgång till coulanötter, en sort som inte annars finns i området. Coulanötterna representerade på så sätt en resurs som både var sällsynt och vars tillgång var varierande och osäker.

När schimpanserna fick välja så var coulanötterna de klart mest populära. Och ju mindre av nötterna som fanns, desto hårdare konkurrerade de om dem – en konkurrens som gjorde schimpanserna betydligt mer benägna att gå tvåbent för att kunna få med sig så mycket som möjlig.

Under hård konkurrens så fyrfaldigades antalet tillfällen då schimpanserna gick tvåbenta. Var det riktigt illa ställt med de begärliga coulanötterna så fyllde de även munnarna för att kunna transportera mer av dem till en plats där de kunde knäcka nötter i godan ro.

Ständig konkurrens

Att gå upprätt måste någon gång under människans utveckling varit en stor konkurrensfördel, eftersom steget från fyrfota till tvåfota innebär en stor mängd förändringar i kroppsfysiken. Avskogning till följd av stora klimatförändringar, som lett till att förmänniskorna varit tvungna att röra sig över större områden för att söka föda, har setts som en viktig förklaring till den upprätta gången.

Den nya studien borrar alltså djupare i mer exakt vilka konkurrensfördelar som upprätt gång kan ha inneburit. När en tillgången på resurser blir oförtsägbar så gäller ”först till kvarn får först mala”. För att den upprätta gången skulle utvecklas måste det ha funnits en relativt lång period då det var viktigt att skaffa sig monopol på sällsynta resurser genom att kunna transportera mer.

– Att ta sig fram tvåfota är en evolutionär produkt av att detta varit en framgångsrik strategi över lång tid. Och tillslut så ledde det våra förfäder in på en annan evolutionär väg, säger William McGrew, en av författarna bakom studien.

Olof af Wåhlberg

SVT Vetenskap