Gravidmage som undersöks. Kerstin Uvnäs Moberg

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Därför kan värkarna avta när du kommer fram till BB. Fysiologiprofessorn: ”Känsliga för vad som sker runt om”. Foto: SVT

Kritiken mot vanliga förlossningsmedicinen – ”Kan orsaka mer smärta”

Publicerad

Värkstimulerande dropp är ett av världens mest använda läkemedel inom förlossningsvård. I Vetenskapens värld: Föda hemma ifrågasätter oxytocinforskaren Kerstin Uvnäs Moberg den utbredda användningen.

– Det kan inte vara möjligt att det ska behövas, säger hon.

Må-bra-hormonet oxytocin stimulerar värkar och har en lugnande och smärtlindrande effekt på den som föder. Efter förlossningen hjälper det också till att dra ihop livmodern för att undvika allvarliga blödningar. Oxytocin utsöndras av kroppen i en rytm som följer förlossningens förlopp.

Idag ges 56 procent av alla kvinnor som föder barn på svenska sjukhus syntetiskt oxytocin under förlossningen, alltså värkstimulerande dropp.

Men användningen av syntetiskt oxytocin är omdiskuterad.

Syrebrist och ”pinvärkar”

Enligt Kerstin Uvnäs Moberg, oxytocinforskare, rubbar värkstimulerande dropp kroppens egen oxytocinrytm.

– Syntetiskt oxytocin kan orsaka mer smärta för kvinnan, så kallade pinvärkar, vilket ökar behovet av smärtlindring och kan försvaga värkarbetet. Detta kan leda till att dosen av värkstimulerande dropp måste höjas ytterligare, säger Kerstin Uvnäs Moberg.

Dröjande värkarbete kan vara risk för barnet

Men värkstimulerande dropp är ett viktigt hjälpmedel för förlossningsvården, enligt Thomas Lindén som är statschefläkare på Socialstyrelsen.

– Det är ett medicinskt avgörande när man ska erbjuda värkstimulering. Om det dröjer för länge innan värkarbetet kommer igång kan det bli en risk för barnet, säger han.

Se forskaren Kerstin Uvnäs Moberg förklara hur oxytocin påverkar värkarbetet och varför det kan stanna av på BB.

Se Vetenskapens värld: Föda hemma i SVT Play.

Vetenskapens värld – Föda hemma

Sk8 • Min dotter föddes för två veckor sedan. Min fru är omföderska där graviditeten var helt normal.
Hade vi varit hemma så hade min dotter dött vid förlossningen på grund av att hon inte andades på grund av meckigt fostervatten i lungorna.

Pinnat inlägg

Tusen tack för alla era frågor och åsikter! En timme går fort och tyvärr hann vi bara med en bråkdel av era frågor. Tack för ert engagemang!

Malva • Det är väl självklart att det är större risker att föda barn i hemmet. Annars hade vi aldrig haft några akuta kejsarsnitt, aldrig några prematurt födda barn, ingen intrauterin fosterdöd. I de länder som har högst fosterdödlighet så är det ca 1 % av alla mammor som dör och ca 3 % av barnen. Går vi 100 år tillbaka i tiden så är dödligheten för både mamma och barn betydligt högre. Mödravården har gjort så att många riskförlossningar identifieras i tid och i vissa fall minimerar riskerna. Men förlossningsvården på sjukhuset är den som ser till så att vi idag har en mödradödlighet på 0.004 % (!) och neonatal dödlighet på 0.1 %. Det kommer alltid kunna hända oförutsedda saker och det kommer så gott som alltid vara högre risk att föda i hemmet. Sen kanske den risken är försumbar i vissa fall men den är aldrig obefintlig. På samma sätt som att oförutsedda saker även kan hända på sjukhus. Vill man ta den risken så tycker jag det är okej. Men man förtjänar att få all tillgänglig information så att man kan fatta ett välgrundat beslut. Och inte information från någon som förskönar allt som är "naturligt".

Eldrid • Jag födde mitt första barn på sjukhus och det var traumatiskt, kände mig som ett projekt och både jag och bebis mådde inte bra. På papper var det en normal förlossning. I mig en flera år lång plåga. Födde mitt andra barn hemma i min säng tillsammans med mitt barn, man och två barnmorskor och kände mig lugn och trygg och hade en fantastiskt upplevelse av att föda barn och alla i familjen mådde bra. Är övertygad om att det var för att vi var hemma och enbart vi i rummet skapade det som skedde och det i relationen till mig- den födande.

Picapica • Åh vad bra sista kommentar. ”Att öka tilltron till det normala födandet”!

Samuel • Säkerheten är det viktigaste. Speciellt från barnets perspektiv

Jordemor • Tack Zandrai Umeå! Se det normala friska i födandet!

Göran • Obstretiskt våld….? Är det en vetenskapligt vedertagen term…?

Kiki • varför är det ingen återhämtning tid för kvinnor efter förlossningen, utan man får ta av föräldrarnadagar. kvinnans hälsa och välmående är förlegad .

Mamma • De som trots avrådan av legitimerad personal väljer att föda hemma, skall kontakt med socialtjänst göras för att fösäkra sig att mamman är medveten om riskerna. Många hemfödeskor verkar ha någon skev bild hur förlossningar går till. Samma typ av människor som brukar vara antivaxx, anti konventionell medicin, etc

Susanne • Bästa är kejsarsnitt tryggt för både mor och barn men förstår att det är för dyrt för sjukvården. Kvinnan slipper alla förlossningsskador och inkontinens.

Det säger forskningen om värkstimulerande dropp

Minskar komplikationer: För kvinnor med långvariga eller ineffektiva värkar kan användningen av värkstimulerande dropp minska tiden för förlossningen och minska risken för komplikationer för både mor och barn – som infektioner, blödningar och kejsarsnitt.

En studie från Göteborgs universitet visar dock att värkstimulerande dropp inte minskar antalet kejsarsnitt.

Minskar blödning: Oxytocin bidrar till sammandragning av livmodern efter förlossningen, vilket minskar risken för överdriven blödning efter förlossningen.

Ökar smärta: Användning av värkstimulerande dropp kan göra värkarna mer intensiva och smärtsamma för modern.

Syrebrist: I sällsynta fall kan värkstimulerande dropp leda till överstimulering av livmodern, vilket kan innebära en ökad risk syrebrist för fostret och behov av akut kejsarsnitt.

Blodtrycksfall: Vissa kvinnor kan uppleva lågt blodtryck.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.