Forskare vid York University i Kanada har nu sett att mängden av så kallade ”högfluorerande” kemikalier, PFAS, har ökat i iskärnor på Arktis sedan 1990. Det här kopplas samman med att en annan typ av kemikalier – freoner – slutade användas i exempelvis kylskåp.
Freonerna orsakade skador på atmosfärens ozonskikt som skyddar oss mot skadligt solljus, men de nya kemikalierna visar sig nu sprida ut extremt svårnedbrytbara och potentiellt miljöfarliga ämnen i naturen.
—När ett ämne byts ut så kan vi ofta se att halterna av det ämnen som istället fasas in ökar, säger Daniel Borg, toxikolog och hälsoriskbedömare på Kemikalieinspektionen.
Att de svårnedbrytbara kemikalierna tagit sig ända upp till Arktis visar enligt honom att de nya kemikalierna blivit väl spridda.
”Viktigt att få till stånd ändringar”
Men trots det tycker inte Daniel Berg på Kemikalieinspektionen att vi ska vara oroliga.
— Halterna som författarna beskriver i iskärnorna är långt under de nivåer som skulle kunna orsaka några skadliga effekter i miljön. Dock så är detta oerhört svårnedbrytbara ämnen så man kan förväntas sig att nivåerna kommer att sakta öka över tid. Det är därför viktigt att få till stånd regleringar för att motverka ytterligare ökningar, säger Daniel Borg.
Fasas ut av EU
EU har redan börjat fasa ut de högflorerande så kallade PFAS-kemikalierna. I december 2020 ska kemikaliegruppen PFOA helt förbjudas.
Men det är svårt för myndigheterna att hänga med. Enligt EU saknas det studier på 4700 PFAS-ämnen och tillverkarna ersätter ofta de utfasade kemikalierna med ämnen som har liknande strukturer.
På grund av det vill nu Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i Nederländerna, Tyskland, Norge och Danmark förbjuda användningen alla PFAS-ämnen som inte är kritiskt nödvändiga för samhället.
Vad är PFAS?
PFAS är en stor grupp högflourerande kemikalier som är väldigt svårnedbrytbara i miljön. Studier har visat hormonstörande effekter på djur och på immunförsvaret i människor. Men kunskap om exakt hur PFAS kan påverka oss saknas för många av ämnena.
När man på 90-talet fasade ut freoner från användningsområden som kylskåp och luftkonditionering byttes de till stor del ut av kemikalier som kallas prekursorer. När prekursorer i sin tur hamnar i naturen kan brytas ned och bilda PFAS-kemikalierna PFCA.
Montrealprotokollet, där världens länder kom överens om att förbjuda freoner för att rädda ozonlagret, har lyfts ofta upp som ett positivt exempel på att internationella klimatsamarbeten kan fungera.