Länge har sagts att asteroiderna, som finns i oräkneliga mängder i vårt solsystem, innehåller sammanlagt enorma mängder mineraler som vi kunde ha nytta av. Särskilt om gruvdrift på jorden leder till att resurserna här sinar. 

Jakten efter nya fyndigheter är intensiv och mycket fokus ligger på de sällsynta jordartsmetallerna som krävs för modern teknik i till exempel batterier och vindkraftverk. Det handlar om litium, kobolt, vanadin, neodym och annat. Kina dominerar utvinningen, även om kobolt framför allt bryts i Kongo under usla omständigheter för gruvarbetarna. Sverige har också förråd av de här mineralerna, men de kända reserverna är mindre och det finns motstånd mot prospektering och planer på gruvdrift.

19 600 nåbara asteroider

Gruvdrift på asteroider är än så länge bara en idé. De japanska sondernas asteroid-besök kan ses som ett slags mycket småskaligt försök till prospektering, men det är fortfarande forskning som är huvudsaken. Vi vet nu betydligt mer nu om vad asteroider och kometer är gjorda av, och om solsystemets uppkomst eftersom asteroiderna är material som blev över när de stora planeterna bildades för 4,6 miljarder år sedan. 

Om mineraler ska brytas ute i solsystemet och fraktas hem krävs helt andra resurser. 

Först ska långresor undvikas. De jordnära asteroiderna är de enda möjligen praktiskt nåbara. Amerikanska rymdstyrelsen NASA försöker hålla räkning och har noterat drygt 19 600 av alla storlekar. 

”Kräv flera steg”

Reza Emami, professor i rymdtekniska system vid Luleå Tekniska universitet, beskriver de praktiska problemen så här: 

– Det krävs flera steg och varje steg kan ta åratal att genomföra. Asteroider måste hittas, identifieras, styras om och sedan exploateras. Det går inte att säga något säkert om teknikutvecklingen och det är omöjligt att säga hur många år det kommer att ta innan det faktiskt eventuellt blir gruvdrift på en asteroid. 

Att styra om en asteroid för att få den att lägga sig nära jorden är en idé som NASA började jobba på, men projektet lades på is i slutet av 2017.

Och om man någon gång skulle nå så långt att det faktiskt blir verklig gruvdrift så kan det uppstå juridiska konflikter. Ett avtal från 1967, underskrivet av 126 stater, säger att det är förbjudet att hävda äganderätt till en annan himlakropp eller delar av den. Den som köper en bit mark på månen t ex kommer inte att få något för pengarna. 

Men det finns också sedan några år tillbaka en amerikansk lag som ger rätten till utvunnet material från en himlakropp åt den som utvann det.