Rapporterna, som presenterades på fredagen, har tagits fram av IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), en mellanstatlig organisation som inrättades år 2012. I dag är 129 länder medlemmar i organisationen.

Enligt experterna, som har gått igenom cirka 10 000 vetenskapliga studier, riskerar mänskligheten sin egen framtid om artutrotningen fortsätter som hittills.

Utarmningen kommer att leda till ett massutdöende av samma slag som när dinosaurierna utplånades för 66 miljoner år sedan. I genomsnitt har två arter av ryggradsdjur dött ut varje år det senaste århundradet.

Färre vilda djur och växter

En av rapporterna tar upp situationen i Nord- och Sydamerika. Där beräknas värdet på de tjänster som naturen ger människorna till 24,3 biljoner dollar per år – likvärdigt med de två världsdelarnas samlade BNP. Men mycket av detta befinner sig på rask tillbakagång – populationerna av de vilda djuren och växterna har krympt med 31 procent sedan européerna kom till västra halvklotet.

I Afrika, som behandlas i en annan rapport, är 500 000 kvadratkilometer redan skövlade, och när befolkningen fördubblas till beräknade 2,5 miljarder människor år 2050 lär läget försämras ytterligare.

Vädjar till regeringarna

I framtiden kommer dessutom arterna, som nu hotas av skogsskövling, överexploatering, tjuvjakt och utfiskning, att utsättas för de förändringar som klimatuppvärmningen medför.

Forskarnas slutsats är att läget är allvarligt, men utrotningen skulle kunna hejdas om regeringarna och andra organ tar hänsyn till konsekvenserna för floran och faunan när de fattar beslut. Fler skyddade områden, återställande av skövlad natur, och en utfasning av skadliga ekonomiska bidrag skulle rädda många hotade arter.