Stjärnan MWC 480 ligger drygt 450 ljusår bort i stjärnbilden Oxen. Den är bara någon miljon år gammal och finns en region där nya stjärnor skapas ur stoft och damm. Och runt nya stjärnor finns ganska ofta stoftskivor. En gång, för över fyra miljarder år sedan, såg vårt solsystem förmodligen ut så.
De nya observationerna, som publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature, har gjorts med ALMA-radioteleskopet i norra Chile.
Känsligt teleskop
På kort tid fanns forskarna spår av metylcyanid, en kolbaserad molekyl, som de tror finns i så stor mängd runt stjärnan att den skulle kunna fylla alla jordens hav. Dessutom fann de blåsyra i de kalla utkanterna av skivan runt MWC 480.
– ALMA är helt fantastiskt, säger Karin Öberg vid Harvard i USA och den som har lett forskningen.
– Vi observerade bara systemet i 20 minuter för att upptäcka molekylen. Det fungerade tack vare att teleskopet är så känsligt. Vi kan upptäcka sådant som var omöjligt för bara något år sedan.
”Mer massiv”
Man har vetat att de här skivorna ofta har mycket vatten och små organiska molekyler, men de nyupptäckta är alltså mer sammansatta. Forskarna utgår också från att vårt solsystem i sin barndom hade en skiva med liknande kemi, och denna uppfattning baseras på hur kometer ser ut i dag.
Kometerna är ett slags restprodukter från solsystemets början, och som de är byggda var antagligen solens protoplanetära skiva byggd.
– Det som skiljer är att den här stjärnan MWC 480 är lite mer massiv, ungefär dubbelt så stor som solen, så den avger mer ultraviolett strålning och skivan är nog mer uppvärmd än vad solens skiva var en gång, säger Karin Öberg.
”Kan vara vanlig”
Det här betyder för vår bild av vårt solsystem och oss själva som livsyttring att vi nog inte är så unika:
– Vi vet att det finns planeter runt många andra stjärnor. Där är vi alltså inte speciella. Nu ser vi också att den tidiga kemin som fanns före livets uppkomst här inte heller verkar vara särskilt speciell. Den kan till och med vara ganska vanlig.
– Nu har vi ju bara studerat ett system, men det vore underligt om det var det enda som liknade vårt. Vi vill utöka studierna framöver till att omfatta andra planetära skivor och andra molekyler, säger Karin Öberg.