Det allra första norrskenet utanför vårt solsystem upptäcktes för några år sedan på en så kallad brun dvärg 18 ljusår bort. Bruna dvärgar brukar kallas för misslyckade stjärnor. De är för lätta för att kunna tändas och bli stjärnor. Samtidigt är de för tunga för att definieras som planeter.

– Det vi ser är en brun dvärg som måste ha ett extremt starkt magnetfält som påverkar laddade partiklar i atmosfären. Det är det som ger norrsken, säger Markus Janson, astronom på Stockholms universitet.

Hur kan man se norrsken så långt bort som 18 ljusår?

– Man använder sig av radioteleskop. Norrsken lyser starkt i radiostrålning, alltså i våglängder som är mycket längre än vanligt ljus. Norrskenet på Jupiter, till exempel, lyser ibland starkare i vissa radiovåglängder än vad solen gör.

En anledning till att det är så svårt att direkt upptäcka planeter utanför vårt eget solsystem, alltså exoplaneter, är att ljuset från planeten drunknar i det starka ljuset från dess bredvidliggande sol. Men en exoplanet med kraftigt lysande norrsken skulle kunna gå att urskilja. Norrsken kan alltså hjälpa till med att hitta exoplaneter.

När kan vi börja hitta nya exoplaneter med hjälp av norrsken?

– Om vi har tur och hittar ett till objekt med extremt starkt magnetfält skulle det gå redan nu, på samma sätt som vi hittade norrskenet på den bruna dvärgen. Men för att hitta norrsken på främmande planeter som liknar exempelvis Jupiter behöver vi starkare radioteleskop. Just nu byggs SKA, Square Kilometre Array i både Sydafrika och Australien. Det kommer att vara känsligt för svaga radiosignaler, och när det är klart om några år bör vi hitta nya exoplaneter med hjälp av norrsken, säger Markus Janson.

Se mer om norrsken på jorden och på andra planeter i Vetenskapens Värld på måndag den 21 januari eller i SVT play.