Arten som utnyttjade redskapen var med största sannolikhet Australopithecus afarensis till vilken den berömda Lucy hör.
Detta är i sig anmärkningsvärt. Redskapsbruk har hittills bara kopplats samman med vårt eget släkte, Homo. De äldsta kända stenredskapen är cirka 2,5 miljoner år gamla, och tros ha tillverkats av Homo habilis, den äldsta kända arten inom släktet.
Att den långt mer primitiva Lucy och hennes artfränder – deras hjärnor var inte större än nutida schimpansers – också brukade redskap hade få anat.
Huggmärken
Fynden, som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Nature, är ett par benbitar som bär tydliga spår efter skrap- och huggmärken som måste ha uppstått när benen bearbetades med skarpa stenar för att komma åt köttet och benmärgen.
Lämningarna hittades i Great Rift Valley i norra Etiopien, i samma region där man tidigare hittat fossila lämningar av en lång rad förmänniskor.
Det ena benet är en bit av ett revben från ett hovdjur som var ungefär lika stort som en ko. Det andra benet är ett fragment av ett lårben från en mindre art, sannolikt en antilop.
Köttätare
Australopithecus afarensis levde för 3,9-2,9 miljoner år sedan. Den gick obehindrat på två ben men antogs mest ha levt på nötter, rötter och frukter, precis som våra dagars människoapor.
De nya rönen visar att detta bara delvis stämmer. Till skillnad från schimpanser, som undviker kadaver av stora djur, verkar A. afarensis regelbundet ha styckat och ätit kött från antiloper och bufflar.
Det betyder inte att de måste ha dödat djuren själva. Mer troligt är att de utnyttjade självdöda djur eller sådana som dödats av stora rovdjur. Troligen tillverkade de heller inte redskap i egentligt mening utan utnyttjade bara lämpliga skarpa stenbitar som de hittat.
Men forskarna påpekar att beteendet ändå är av stor betydelse. Det skulle med tiden leda fram till riktig redskapstillverkning och det innebar att stora djur började betraktas som möjlig föda – ett förstadium till äkta jakt.
Roland Johansson/TT