”I dag lär vi oss det språk med vilket Gud skapade livet”. Med de ödesmättade orden presenterade USA:s dåvarande president Bill Clinton det första utkastet till människans hela arvsmassa under en presskonferens i Vita huset för snart tjugo år sedan. Den historiska dna-analysen var ett jätteprojekt med en budget på över 17 miljarder kronor, mer än vad det kostar att bygga en rymdfärja.
Numera kan vem som helst beställa ett dna-test via nätet. Testet är ingen fullständig avläsning, men ger en god bild av arvsmassan hos en specifik individ. Och priset motsvarar ett par gympaskor, cirka 800 kronor.
Datortekniken har följt ett liknande mönster. De första datamaskinerna från mitten av förra seklet var astronomiskt dyra och fyllde hela rum vid vetenskapliga institutioner. Att vanligt folk skulle använda datorer var knappt tänkbart. I dag finns avancerad datorteknik i varenda mobiltelefon. Spel och andra former av underhållning står för en stor del av vår samlade skärmtid.
Nu satsar även företagen som säljer dna-tester på att nå de stora massorna. Ett konkret exempel: I höstas inledde ett testföretag ett samarbete med Spotify. Den som analyserat sitt dna kan ladda upp resultaten till musiktjänsten – som sedan komponerar en spellista baserad på antaganden om personens geografiska ursprung.
Sådana spellistor ligger långt från genteknikens traditionella tillämpningar inom vetenskap, läkemedelsindustri och växtförädling. Samma sak gäller den släktforskning som nu marknadsförs genom ett sponsoravtal med Eurovision Song Contest.
Företag som FamilyTreeDNA, MyHeritage, 23andMe och Ancestry säljer dna-tester via postorder. I deras databaser finns genetisk information från sammanlagt mellan 25 och 30 miljoner kunder runt om i världen. Gentekniken ger släktforskare nya möjligheter att spåra sitt biologiska ursprung. Samtidigt ställer dna-testerna invecklade frågor om människors genetiska integritet.
De kommersiella aktörerna hanterar informationen med sekretess. Men den som vill maximera sina möjligheter att hitta tidigare okända släktingar kan utnyttja Gedmatch, en öppen gratistjänst på nätet. Hittills har cirka 1,2 miljoner människor utnyttjat tjänsten.
Databasen har blivit en viktig resurs för brottsutredare. Det stora genombrottet kom för drygt ett år sedan. Amerikansk polis laddade upp dna från brott begångna av The Golden State Killer som spred skräck i den amerikanska delstaten Kalifornien för mer än trettio år sedan. De fick träff på en fyrmänning till mördaren, vilket ledde till att de kunde gripa en före detta polisman, Joseph DeAngelo, misstänkt för 13 mord, mer än 50 våldtäkter och ett hundratal inbrott.
Just nu använder svensk polis samma metod för att identifiera den så kallade Ekebymannen, en okänd man som blev knivmördad i Ekeby ett par mil från Helsingborg för 15 år sedan. Att fastställa vem han var är ett första steg mot att lösa mordet.
Det nya sättet att utnyttja släktforskarnas data i brottsutredningar innebär att den som vänder sig till Gedmatch ökar sannolikheten för att en kriminell släkting åker fast. Det gäller i synnerhet nära släktingar som syskon, föräldrar eller barn. Men även avlägsna släktingar kan ge ledtrådar.
I fjol rapporterade forskare att genetisk information från bara 2 procent av en folkgrupp räcker för att identifiera så gott som samtliga personer i gruppen med samma precision som i fallet med The Golden State Killer. En av forskarna bakom den slutsatsen är Yaniv Erlich, vetenskaplig chef på MyHeritage i Israel.
– Det har redan hänt i USA, säger han till SVT.
Han uppskattar att Gedmatch och en ytterligare databas för släktforskare som är tillgänglig för brottsutredare innehåller genetisk information från mer än 2 procent av alla invånare i USA med europeiskt ursprung.
I Sverige har uppskattningsvis 100 000 privatpersoner köpt ett dna-test av den typ som släktforskarna använder. Hur stor andel som har spritt sina resultat på Gedmatch eller andra öppna sajter är okänt, men utvecklingen i Sverige är på väg åt samma håll som i USA. Så i framtiden kommer det att bli svårt att hålla sig gömd om någon har tillgång till ens dna.