Forskarna tror att dessa isberg flyter på de isglaciärer som består av kväve, eftersom vattenis har lägre densitet än den is som huvudsakligen består av kväve.

– Eftersom det är så extremt kallt, ner till -230, -240 grader Celsius, fryses kväve ut och blir flytande på ytan, vilket innebär att denna frysta värld ändå får en mjuk ”ocean”, där isberg av vatten kan flyta omkring, menar Jan-Erik Wahlund, på Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Nasa misstänker att dessa isberg är fragment från det omgivande höglandet på dvärgplaneten Pluto, varifrån de brutits loss för att bilda det märkliga landskap som syns på bilderna.

Som i Norra ishavet

I vissa fall har dessa isberg tryckts ihop i större grupper som i vissa fall har en diameter på 20 kilometer.

I den bild som Nasa analyserat syns ett område som kallas Challenger Colles. Det verkar bestå av en särskilt stor ansamling av dessa flytande isberg.

Enligt Nasa kan man jämföra situationen i det område som är format som ett hjärta, med isbergen i Norra ishavet – som långsamt rör sig och sedan kan stöta ihop och bilda större grupper.

– Det visar sig allt mer att Pluto är mycket mer intressant än vad man tidigare trodde, säger Jan-Erik Wahlund.

Han menar att de analyser som nu görs med hjälp av bilderna på Pluto kan ge nya verktyg för att studera planeter långt utanför vårt eget solsystem:

– Det här fördjupar den kunskap vi har, så att vi kan ta reda på mycket om planeter som är ännu längre bort än Pluto.