Efter att först ha tagits emot med pompa och ståt från uppdragsledningen fick besättningen äntligen träffa familj och vänner igen. Men bara för en stund. Nu väntar några dagars ”karantän” med läkarundersökningar och psykologiska utvärderingar.

Deltagarna var vid gott mod vid ”landningen”.

– Jag är stolt att få ha varit med om den här stora och viktiga utmaningen, tillsammans med fem av de ihärdigaste, vänligaste och proffsigaste människor jag någonsin har arbetat med, säger Diego Urbina, en i besättningen.

Psykologiskt experiment

I simulatorn har besättningen fått erfara hur det känns att göra den långa resan till Mars och sedan återvända till jorden. Syftet har varit att se hur människan reagerar på så lång tids isolering. Resultaten av experimentet verkar hittills lovande.

– Vi vet nu att en marsresa är möjlig ur ett psyklogiskt perspektiv. Jag har inte träffat deltagarna ännu men såg dem på håll, och de såg mycket raska och vältränade ut, säger Rosita Suenson, informationschef på den europeiska rymdorganisationen, ESA.

Men det kommer att dröja länge innan man har hela bilden klar för sig.

– Det kommer ta bra mycket mer tid än 520 dagar att samla in och analysera all den data vi har fått från experimentet.

Blir det en riktig marsresa nu då?

– Den första byggstenen för att göra det möjligt har vi nu fått. Deltagarna har bevisat vad människan klarar av och visat på en otroligt kreativ förmåga i en enformig situation. Däremot är det lång väg kvar till en riktig marsresa, säger Rosita Suenson.

– Vi vet ännu inte hur deltagarna skulle påverkas av strålning och viktlöshet under en sån här lång tid. Dessutom krävs det mer teknisk utveckling för att göra det möjligt att åka till Mars.

Nils Pejryd

Daniel Holmstedt

SVT Vetenskap