Södra ishavet tar upp stora mängder av koldioxid från atmosfären. Närmare bestämt 40 procent av denna växthusgas som slutligen hamnar i haven tas upp just i detta område runt Antarktis. Havet fungerar alltså som en kolsänka, där koldioxiden lagras i vattnet i stället för att cirkulera i atmosfären.
Ungefär hälften av koldioxiden som lagras i naturen lagras just i haven, och den nya forskningen gör att Södra ishavet nu är högaktuellt i diskussionen om klimatförändringarna.
Ett trendbrott
I början av 2000-talet kom flera rapporter om att det sedan 1980-talet skett en stagnation vad gäller mängden koldioxid som tas upp i Södra ishavet. Det ansågs vara ett tecken på att den maximala upptagshastigheten hade nåtts i området.
Men enligt den nya studien verkar det nu ha skett ett trendbrott, som innebär att Södra ishavet sedan 2002 återigen har ökat hastigheten när det gäller att binda koldioxid från luften.
Forskarna bakom studien tror att det här trendbrottet beror på väderförändringar, främst att cirkulation av djupvatten som når upp till vattenytan har minskat. Det här fenomenet, som kallas uppvällning, innebär att koldioxid frigörs till atmosfären, eftersom djupvattnet innehåller mer löst koldioxid.
Men nu har djupvattencirkulationen minskat, och mer koldioxid i luften tas i stället upp och lagras i havet.
Kan påverka koldioxidhalten i atmosfären
Leif Anderson är professor i marin kemi vid Göteborgs universitet och forskar kring koldioxid i Arktis. Han menar att studien främst visar på de stora variationer som finns vad gäller havens upptag av atmosfäriskt koldioxid, och hur svårt det är förutsäga hur mycket av denna växthusgas som kommer att kunna lagras i världshaven.
– I ett kort perspektiv påverkar det här koldioxidhalten i atmosfären, men på längre sikt måste man undersöka hur det ser ut globalt och inte dra några större slutsatser kring resultatet, säger han, och fortsätter:
– Det är alltså viktigt att titta på hur det ser ut i andra delar av världen när det gäller havets upptag av koldioxid, det finns en stor sannolikhet att det är stora variationer.
Inte bara positivt
Vad gäller jordens klimatförändringar kan det ses som en fördel att havet tar upp koldioxiid, men det hela får också andra följdeffekter. Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, anser det ökade upptaget av koldioxid i Södra ishavet innebär en ekologisk risk för det marina livet i området. Hon pekar på riskerna med ökad havsförsurning, något som kan få konsekvenser för de organismer som bygger sina skal av kalk i detta område.