Forskare vid McGill University i Kanada har kommit fram till att vissa möss bildar extra mycket av ett visst protein, så kallade neurologiner, som i för stor mängd ger mössen personlighetsdrag som påminner om autism. Möss med hög grad av neurogloriner blev tillbakadragna, kommunicerade mindre och föll lättare in i repetitiva beteenden.
Efter att en medicin, som testats mot vissa cancerformer, gavs till mössen började de bete sig som vanliga möss, enligt en artikel i Forskning & Framsteg.
– Det intressanta är att vi kan behandla mössen i vuxen ålder så att symptomen försvinner, säger Christos Gkogkas, hjärnforskare vid McGill University i Kanada.
Trots att steget mellan möss och människor är långt så anser svenska forskare att det är en viktig upptäckt som gjorts. Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet, tycker att upptäckten som kan läsas i sin helhet i Nature, är ”högintressant”.
Christos Gkogkas och hans medarbetare vid McGill University understryker att steget till en behandling för människor är stort.
– Ett av problemen är att cancermedicinen vi använde skulle vara för giftig att använda mot autismspektrumstörningar, säger Christos Gkogkas.