Namnet Bodekull kommer utav var det byggdes – Karlshamn hette nämligen Bodekull fram till och med år 1664, och här låg ett av Sveriges alla skeppsvarv.
– Militärhistorikern Axel Settersten, identifierade då det här Bodekull-skeppet. Han trodde att det sjönk längre norrut än där det här Dalarövraket ligger. Men efter att ha läst andra protokoll och brevväxlingar går det att vara säker på att Dalarövraket är Bodekull, säger Niklas Eriksson, arkeolog vid Stockholms universitet som är den som ligger bakom identifieringen av fartyget.
Ett unikt skeppsbygge
Niklas Eriksson har ända sedan han var med och undersökte vraket i detalj år 2007, tyckt att det har sett lite speciellt ut.
– Det är som ett stort regalskepp, fast i liten skala, säger han.
Redan efter undersökningarna 2007 lutade man sig åt att skeppet var från sent 1600-tal. Vid den här tiden, närmare bestämt år 1659, beordrade den dåvarande kungen Karl X Gustav, att alla skeppsvarv runtom i landet skulle bygga en sorts landstigningsfartyg, eller strussar som det kallades.
De här strussarna hade stor plats för hästar och ryttare, och tanken var att de skulle användas för att invadera Danmark strax efter Roskildefreden år 1658 – en fred som kungen inte var riktigt nöjd med.
– Men efter att kungen dog år 1660 ändrade amiralitetskollegiet sina planer. Invasionen ställde helt enkelt in, och Bodekull och de andra inblandade varven fick nya order: ”bygg om de här strussarna till mer allsidiga fregatter”, säger Niklas Eriksson.
Två skeppstyper i ett skepp
Bodekull byggdes alltså om, och blev som två skepp i ett, där det gamla däcket på den från början tänka strussen ligger kvar under det nya däcket. Istället blev det en sorts fregatt, med plats för kanonkulor på varje sida.
Bodekull lär i stor utsträckning ha använts som fraktfartyg längs med östkusten mellan Karlshamn och Stockholm.
Men så 1675 bröt kriget ut med Danmark igen, och man beordrade då att Bodekull skulle frakta mjöl ut till den del av svenska flottan som låg berett och inväntade danskarna utanför Kalmars kust.
Tanken var att Bodekull skull mala spannmål vid en kvarn utanför Östergötlands södra kust, men den dåvarande kaptenen Olof Styff valde istället att åka ända upp till en kvarn vid Fagerholmen i Stockholms skärgård. På väg tillbaka till Kalmar, gick han på grund, och skeppet sjönk.
– Jag har levt med det här skeppet sedan det hittades år 2003, och under dykningarna när vi undersökte det 2007 bland annat. Det är fantastiskt kul att äntligen ha kunnat identifiera det, säger Niklas Eriksson.