Forskare har kartlagt arvsmassan från ännu en neandertalare, en kvinna som levde i Vindija-grottan i Kroatien för en sådär 52 000 år sedan.

Det är den sjätte arvsmassan från en neandertalare som analyseras, men till skillnad från alla tidigare kartläggningar utom en är denna nästan helt komplett.

Gammalt bidrag

Tidigare genanalyser har visat att neandertalare och dagens människor inte bara träffades, utan också parade sig och fick levande avkomma med varandra. Vi människor bär alltså på specifika genvarianter som kan härledas direkt till neandertalarna. Eftersom dessa genvarianter finns i alla jordens människor förutom de med afrikanskt ursprung, misstänker forskarna att mötena mellan de två människoarterna ägde rum någonstans i dagens Mellanöstern.

Den nu aktuella analysen, som presenteras i tidskriften Science, visar bland annat att neandertalarnas bidrag till vår egen arvsmassa är något större än vad man tidigare trott. Antagligen, skriver forskarna, kan 1,8–2,6 procent av vår arvsmassa härledas till neandertalarna.

Lika olika

Bland de gener som vi människor ärvde från dessa kärleksmöten, som antagligen ägde rum för drygt 100 000 år sedan, finns anlag för så vitt skilda egenskaper som fetma, ledgångsreumatism, höga kolesterolnivåer samt hur vi reagerar på antipsykotiska läkemedel.

En annan studie, som presenteras i American Journal of Human Genetics, visar att vi även kan ha ärvt egenskaper för solbränna samt för hud- och hårfärg från neandertalarna.

– Dessa fynd visar att neandertalarna kan ha haft liknande skillnader i hud- och hårfärger som dagens människor har, säger en av forskarna bakom studien, Michael Danneman, vid Max-Planck-Institute für evolutionäre Anthropologie.