Tillsammans med rymdfararkollegerna ombord, en från Ryssland och en från Förenade Arabemiraten, sköts Jessica Meir upp från basen på den kazakiska stäppen av kraften från en närmare 60 meter hög Sojuz-FG-raket. I och med detta blir svensk-amerikanskan Jessica Meir inskriven i historieböckerna, som den första svenskan i rymden och den andre svensken någonsin, efter Christer Fuglesang.
Efter cirka sex timmars rymdresa kommer trion docka med sitt nya hem, rymdstationen ISS. Där, i omloppsbana runt Jorden, ska de sedan bo och arbeta i hela sex månader, bland annat för att man ska kunna studera vad som händer med människokroppen efter att ha vistats i tyngdlöshet så länge.
– Det som är där uppe har tre roller. De är vaktmästare, laboratorietekniker och försökskaniner – då de gör många experiment på varandra, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig hos Rymdstyrelsen.
Hård konkurrens
Jessica Meir är född och uppvuxen i USA, men hennes mamma är svenska. Hon har både svenskt och amerikanskt medborgarskap och har även tillbringat en hel del tid i Sverige. Hon är utbildad biolog och har bland annat forskat på djur under extrema förhållanden.
Jessica Meir sökte till Nasas astronautprogram flera gånger innan hon blev antagen 2013 i hård konkurrens. Sex år senare, efter krävande förberedelser, blir hennes dröm om rymden verklighet.
– Det var 6 000 sökande till programmet, men hon blev utvald. Det är viktigt att ha rätt bakgrund och att man är fullt frisk, men det gäller också att ha lite tur, säger Johan Marcopoulos.
”En förebild”
En som nervöst bevakade uppskjutningen från marken var rymdminister Matilda Ernkrans (S).
– Det var fantastiskt roligt. Man satt där med ett litet pirr i magen, men det ser ju ut att ha gått väldigt bra, säger hon och fortsätter:
– Nu har vi en ytterligare en förebild som kan locka fler ungdomar till vetenskapen och matematiken.
Varför har det tagit sådan tid att få upp en svensk kvinna i rymden?
– Vi ska komma ihåg att vi är ett ganska litet land. Men vi är väldigt duktiga inom rymdforskning och rymdindustrin. Vi har många produkter från svensk rymdindustri som är i rymden hela tiden, säger rymdminister Matilda Ernkrans.
ISS
ISS-programmet med den internationella forskningsstationen involverar USA, Ryssland, Kanada, Japan, ESA (Europeiska rymdstyrelsen) samt elva europeiska länder, däribland Sverige.
Rymdstationen har varit bebodd sedan år 2000.
ISS rör sig i jordens omloppsbana i en hastighet av ungefär 28 000 kilometer i timmen, vilket innebär att den gör 16 varv runt planeten varje dygn. Den är 108 meter som bredast och solpanelen som driver den är 73 meter bred. Vid goda förhållanden går den att se från jorden när den passerar.
I regel består besättningen av sex personer åt gången och allt som allt har 230 personer från 30 länder varit där.
När Sojuz-MS15-farkosten med Jessica Meir, Oleg Skripotjka och Hazza Ali al-Mansoori anländer befinner sig sex personer ombord. Kosmonauten Aleksej Ovtjinin och astronauten Nick Hague lämnar sedan ISS den 3 oktober tillsammans med al-Mansoori. Meir och Skripotjka har då sällskap av italienaren Luca Parmitano, ryssen Aleksandr Skvortsov, samt amerikanerna Christina Koch och Drew Morgan.
Under de cirka 20 år som ISS har varit i drift har över 1 900 vetenskapliga försök utförts på stationen. Mer än 1 200 vetenskapliga artiklar om dessa försök har publicerats.
Källa: Nasa
TT