Fåglar är väldigt smarta. Kråkan, som är en av de mest intelligenta fåglarna, kan bland annat räkna och känna igen ansikten i upp till fem år. Det är speciellt förvånande med tanke på att deras hjärnor är väldigt små jämfört med lika smarta däggdjur. 

Däggdjur och fåglar har inte haft en gemensam släkting på 320 miljoner år. Då började en del av storhjärnan hos däggdjur utvecklas till det som nu är hjärnbarken.

Den ligger i främre delen av hjärnan och styr bland annat tankeverksamhet och känslor. Fåglarnas motsvarighet kallas pallium.

Fågelhjärnans utveckling

Forskare har länge undrat hur fåglar kan ha lika utvecklad kognition som däggdjur när deras hjärnor är så pass mycket mindre. Nu visar en ny studie från Science att de har större likheter än man tidigare trott.  

Den tyska forskargruppen analyserade nervceller och 3D-bilder av duvor och ugglors hjärnor. Då upptäckte de att fåglarnas nervbanor hade en liknande struktur som hos oss däggdjur.  

Sedan tidigare är det känt att många fåglar har väldigt tätt med nervceller. Korphjärnans pallium innehåller 14 gånger fler nervceller per gram än människans hjärnbark.  

Fåglar som ser, hör och känner 

– Man har tidigare trott att cellerna i fågelns hjärna ligger så tätt att det bara funnits plats för dem att kommunicera med de celler som ligger närmast, säger Christian Balkenius som är professor i kognitionsvetenskap.  

Men den nya studien visar att de kan kommunicera på längre håll.  

– Studien visar att hjärncellerna kommunicerar över större områden och därför kan sammanställa större mängder information, säger Christian Balkenius. 

Vi har alltså ännu större likheter än vad vi tidigare trott. Likheter som rör vår tankeverksamhet och medvetande, det vill säga hur vi minns och reflekterar över saker. 

Det kan förklara varför kråkor klarar av problemlösning och att planera sin tid. Kråkor har dessutom ett så bra ansiktsminne att de lär känna människor. Om någon är ett hot varnar de andra kråkor i flocken.